Aftonbladet – 19 augusti 1874, sida 3

väl. Motvind fördröjt resan. Vestra Sveriges Andra Landtbruks: och Industrimöte. (Bref till Aftonbladet.) Mariestad den 15 Aug. på e. m, Herr Redaktör! I Nu återstår föga annat än att lemna en I öfversigt af det vigtigaste af det, som före kommit i de föredrag och öfverläggningar. som inom de olika wektionerna ext rum i Janledning af de uppställda öfverläggnings lämnena. Dock må på förhand anmärkas, att föga nytt förekom och att vägra mera om) fattande öfverläggningar ej kommo till stånd. I Inom sektionen för åkerbruk inledde och besvarade professor Bergstrand frågan om till hvilket resultat man i vårt land kommit genom användningen af de artificiella gödningsämnena och hura jorden bör för sådan gödning ändamålsenligast behandlas. Ean visade att rexgwtatet i allmänhet varit godt och att det alltid måste så blifva, der man med tillbörlig urskilning, med känne dom om hvz2d jorden kräfver och om rätta sättet och fiden för de olika gödningsämnenas användning begagnar dem. HEfteratt ba framställt de fekta och de rön veteuskapen och erfarenbet mit till med afseende härpå, framhöll han till sist skisom ocftergifliga vilkor för de artifietella gödningsämnena skola kunna med atsedd itördel begagnas, att jorden skall vara väl blandad, djupt bearbetad, väl dikad och i god växtkraft, samt att gödningen ej får utspridas för gent om våren. Sedan professor Arrherius i ett kraftigt föredrag beto nat hvilken ofantlig nytta de artificiella gödmingsämnena, rätt använda, bereda jordbrukaren, ech huru de mångdubbalt återgälda den kostbad deras användning föror Bakar, beslöte att de båda anförandena 2kulle tjesa såsom svar på dem framställda frågan. Härefter uppläste hr Ineulieder protokollet öfver de under sommarens lopp vid Mohoba företagna profven med slåtteroch skördemaskiner. Aftonbladets läsare käpna förut huru dessa prof varit ordäade samt att de täflande maskinerva varit till antalet 26. Vi behöfva således här blott nämna, att rögul taten utfallit wärdeles gynnsamt, att maski perna I allmänhet förklarades vara af ut märkt beskaffenhet och sttpristagarne voro följande: 1) för slåttermaskiner; större guldmedaljen till Warder, Mitchell komp:s Champion-; mindre guldmedaljen till Walter A: Woods New Iron Frame Mower och större silfvermedaljen till A. Platt komp:s Buckeye-. 2) för kombinerade Helfalläpgande skördemaskiner: större guldmedaljen till Å. Platt komp:s Buckeye-; mindre guldmedaljen till Warder, Mitchell kouip:s -Championoch större silfvermedaljen till The Jonston Harwester Comany. Pp 3) för icke kombinerade sjelfafläggande skördemaskiner: större guldmedaljen till Walter A. Woods New Reaper,; mindre guldmedaljen till The Johnston Harwester Company och större silfvermedaljen till R. Hornsby Sons Spring Balance. 4) för kombinerade handafläggande skördemaskiner: större guldmedaljen till Walter A. Woods New Irön Frame-; mindre guldmedaljen till Brougham komp:s Star Buckeyesoch större silfvermedaljen till H. G. Kearsley. Hr A. Nathorst förklarade derefter i ett särskildt anförande, att han, enligt den arfarenhet han hade, ville säga, att i afseende på förmåga att skära, lätthet att sköta och transportora samt enkelbet och soliditet i konstruktioner, kunde inga maskiner mäta sig med de awerikauska, och att dessa långt öfverträffade de engelska. Insom sektionen för husdjursskötsel och mejerihandtering höll hr Natboret ett intresrant föredrag om ordnandet af ladugårdsskötseln och om se kreatursracer, som till landet införts. Han förklarade sig vara afgjordt af den ånigten, attladugårdsskötseln bäst ordnas, om, mjölkhusbållningen göres till hutvodsaki Klimatiska förhållanden, bristen på lämpliga kreatursstammar och des illa ordnade forslingen åt kreatären till Envgland är allt omständigheter, som göra gödning ochutförsel mirdre fördelaktiga. Detta i allmänhet. I närheten al fabriker eller dylikt, der tillgången på hvitbeatsaffall, drank m. m. vore riklig, der hade deremot gödningen: vunnit goda resultat. Med alseeada på mjölkhushålningens ordnande gat hr Nathorst åtskilliga råd, såsom om vigten a att icke nader. det första kret gifva kalfvarne för rikl föda, em azxvändandet af kraftfoder om. m: På tal om kreatnursracerna lemnade han åt: skilliga uppgifter om tidpunkterna för de olika racernasinförande till Sverige. Så hade holländska Kör redan på slutet af 1600talet blifvit hit införåa, hvaremot den du så talrikt förekomiaands Ayrshire-racen bitförtk först 1845. Bland racer, som här ännt ej vore kända, men hvilka förtjenade att blifva det, nämnde talaren Jersey-racen, känd, visserligen för sin veklighet, men ännu merk för sin utomordentligt emörrika mjölk. Man hade prof på Jörseykör, söm lemnat ända till öfvår 400 PT swör pr år, medan det hos 082 anses för godt, då en ko lemnar fjerdedelen af denna qvantitet, och för utmärkt, öm hon lemnar hälften. De öfriga frågor, gom förekommo under denna sektions öfverläggningar, förbigår jag. Äfyenledes vill jag blott i atörsta korthet omnämna öfver. läggningarna inom sektionen för binäringar. der hr Ahlborn höll ett intressant föredrag AL Jam lhanaon! Af TIasmsallan waläån Frnla ss TO Fet