Aftonbladet – 19 augusti 1874, sida 3

föranden derom gör skriftlig framställning, har ordföranden att på nyssnämnda sätt kalla föreningen till extra sammankomst, hvarvid likväl inga andra frågor få förekomma än de, som dertill gifvit anledning och hvilka äfven skola uti kallelsen tillkännagifvas. 25. För granskning af föreningens räkenskaper och förvaltning väljas bland föreningens ledamöter medelst slutna sedlar för hvarje år revisorer, till hvilka räkenskaperna skola i så god tid aflemnas, att revisionsberättelsen kan ordföranden tillställas minst tre veckor före den sammankomst då val af styrelse skall ega rum, på det att styrelsen må kunna blifva i tillfälle att besvara de anmärkningar, som möjligen kunna af revisorerna framställas. 2 6. Styrelsen sammanträder på de tider arbetsordningen bestämmer samt dessutom på kallelse af ordföranden. Vid styrelsens ordinarie sammankomster eger i de yrken, hvilkas idkare äro eller kunna vara ledamöter i föreningen. anställd arbetare eller lärling, som uppnått aderton års ålders. åtnjuIter god frejd och företer af honom sjelf bevisliIgen förfärdigadt arbetsprof, utvisande att han linnehar färdighet och kunskap i sitt yrke, att I deröfver, efter anmälan, af styrelsen undfå skriftligt bevis, innehållande vitsord om berömlig, god eller nöjaktig färdighet och kunskap i yrket. Den, som fått emottaga sådant bevis, vare berättigad att af ordföranden jemväl bekomma en 8. k. betygsbok. Arbetare eller lärling, som under lärotiden ådagalagt ett berömvärdt uppförande samt företer ett sådant prof, som utvisar en högre grad af skicklighet i yrket, kan styrelsen, på förslag af i samma yrke kunnige män, vid afgifvande af förenämnde bevis belöna genom tilldelande af medalj eller, der sådant icke låter sig göra, medelst annan lämplig och gagnande uppmuntran. Vid styrelsens sammankomster eger hvar och en af föreningens ledamöter, som det åstundar, att vara närvarande, dock utan rätt att i styrelgens öfverläggningar och beslut deltaga. 27. En kortare berättelse om föreningens verksamhet bör vid hvarje års slut insändas till styrelen för Stockholms stads handtverksförening för vidare offentliggörande. 28. För att åstadkomma en likaväl för arbetsgifvaren som för arbetaren behöflig ordning skall hvarje ledamot af föreningen vara förbunden att, då arbetare eller lärling från honom afflyttar, nti afskedsbetyget sanningsenligt uppgifva såväl det uppförande han visat, som äfven den grad af kunskap i yrket han innehar; att ej i sitt arbete antaga vare sig arbetare eller lärling, som icke visar sig vara fri från förut ingånget arbetsaftal samt att icke utan målsmans vetskap antaga eller afskeda underårig lärling. 29. I öfriga delar af föreningens verksamhet och ekonomiska förhållanden eger föreningen mirmare besluta genom särskild arbetsordning. 10. För slag till ändring eller tillägg i dessa stadgar får endast vid allmänt industriidkaremöte framställas och afgöras. På sådant sätt beslutade förändringar öller tillägg likasom dessa stadgar träda dock ej i verksamhet förr än vederbörande myndighet fastställelse meddelat. Stockholm den 6 Augusti 1874. Under meningsutbytet framhöllo flere talare, säger G. H. T., hrr Feith och Hägg från Upsala och Strandman i Göteborg m. fl., det beklagliga nti, att detta förslag först ou delgifvits mötesdeltagarne, så att de ej hunnit tillräckligt sätta sig in uti detsamma och rädgöra med sina resp. förstingar. Emellertid togs förslaget till afgörande och behandlades punktvis Första punkten framkallade här det längsta och skarpaste meningsutbytet. Det var orden äfvensom understödja hjelpbehöfvande industriidkare och arbetare gamt deras enkor och barn, com väckte split, Hrr Feith från Upsala och Lund från Stockholm trodde, att man borde något närmare bestämma arbetarnesart, så att ej fabriksarbetare kunde göra anspråk på hjelp. Hr Hägg från Upsala ville ha bort all filantropi från handtverksföreningarna de borde hafya för öga yrkenas förbättring, icke ömsesidig hjelp. I frågan yttrade sig vidare hrr Sjöberg från Upsala, Bing från Kristiania, Sjöqvist, Österberg från Malmö, Häknel från Stockholm, Lindberg från Gefie, Höglund från Upsala, Heres samt Rubenson i Göteborg, hvilken framställde ett ändrings förslag af slutet, som antogs. Det lod — — — — äfvensom att understödja sjuklige och åldrige yrkesidkare och handtverksarbetare samt deras enkor och barn:. De öfriga punkterna biföllos oförändrade. Om 6:te punkten utspann sig en längre ordstrid. Det var orden äro eller kunna vara, som väckte förargelse. Hr Feith ville blott ha äro, hr Fromell äro eller bördö vara 0. s. v. Punkten bifölls oförändrad. I samma punkt förekom något om medaljer, hvilket hr Håkansson ansåg vara ett olämpligt. belöningsmedel. Hans sträfvande att få bort dem kröntes dock ej med framgång. Eftermiddagsmötet slöts kl. 374 8, I går tisdag började förhandlingarne kl l 11. Från beredningsutskottet hade inkommit följande förslag till svar på första frågan: Ehuru yrkesskickligheten under senare tiden ej egentligen kan anses vara mindre än förr, är densamma, i synnerhet bland de e arbetarne, så till vida i aftagande, att de Skickligns antal derat betydligt förminskats; och torde orskåken härtill böra sökas dels deri, att lagstiftningen förbjuder längre kontraktsaftal än tre år, hvil ken tid för inlärande af de flesta håndtverks. yrken är alldeles otillräcklig, och dels att lärlingar. numera nästan uteslutande utgångna från de mindre bemedlade klassernå, under Järotiden mot löfte om högre betälning, och dertill lockade af mindre samvetsgranna arbetsgifvare, ofta ombyta sina platser, utan att inse, att den plats han förut innehaft varit, om icke för tillfället allt st inbringande, dock. för inlärande 1 SN rke, hvaråt han sig egnat, mera gagnelig oc följd deraf för hans framtida utkomst af ett vida högre värde. Detta förslag bifölls. Boktryckaren Hed: lund anmälde sin skiljaktiga mening i af. seende på gagneligheten af kontrakt. Ordföranden framställde derpå den frågan, hurngvida det dagen förut behandlade förslag 1 till stadgar borde kringsändas till de olika 1 föreningarna för att frän och med nästa års f börjar tillämpås, ehuruväl naturligtvis ej mötet kunde befalla de särskilda förenin garne att antaga det, utan måste detta lem 8 PO