Aftonbladet – 18 augusti 1874, sida 3

Arkeolegiska kongressen. Det hårdt anlitade utrymmet i gårdagsbladet hindrade oss att då meddela redogörelse för kongressens förmiddagsmöte i fredags. Den följer nu här nedan: Frågan, som behandiades, var: Huru karakteriseras jernåldern i Sverige? I hvilka förhållanden står han till föregående äldrar? Kan man deraf sluta till förbindelser med samtida folk i södra Europa? Först uppträdde belgiern hr Hagemans och upplyste med anledning af grefve Saportas meddelande i förra sammankomsten, att man i provinsen Namur vid gräfningar för uppförandet af en byggnad på stort djup funnit on vinstock tillsammans med en vas. Det är att märka, att vinrankan numera icke förekommer i denna delaflandet. Den anträffade vinrankan var Vitis Lambrusca. — Vidare upplyste talaren, att stendösar äro sällsynta, men grafhögar talrika i Belgien. Efter att hafva uppräknat de ställen, der brons och bernsten anträffats, uttalade hr Hagemans den bsigten, att detta ämne införts af fenicierna, hvilka äfvenledes lemnat efter sig spår at Baalskulten i Belgien. Hr Bertrand förklarade, att benämningarna brovusoch jernåldern böra bortläggas, emedan de ingenting betyda och då detär omöjligt att skilja den s. k. andra bronsåldern från jeynåldern. Talaren sökte med exempel från flere håll bevisa sin ksigt och anförde, hurra i Italien dolkar at brons och jern anträffats bredvid hvarandra. Efter att vidare hafva talat om förbindelserna mellan Europas södra delar och de i norr derifrån liggande trakterna samt påpekat, att argonauternas tåg angäfve en gammal handelsväg, förklarade hr Bertrand sin ksigt vara, att Europas civilisation iatörts frön Asien, liksom Europa i sin ordving fört oa.ing till Amerika, BH H. Hildebrand påpekade med anledning at den förre talarens yttranden, att den första jernbldern i Sverige är något helt anna: Än i Frankrike, och att hos oas icke något 8å nära förhållande förefinaes mellan de ifrågavarande åldrarne som i sist nämnda land. Hr Evans förklarade gig dela hr Ber trands äsigt om det farliga iatt göra skarpa btskilnader, hvarefter br Desor erhöll ordet och förklarade att utvecklingestadier ijernålderns civilisation i de olika länderna vore en fråga väl värd att undersökas under kongressen. Jerråldern eger väl utmärkande drag, men sammansmälter naturligtvis med bronsåldern. Hvad hr Bertrand yttrat om tvenne civilisationsvägar, vore möjligen riktigt, men åtminstone voro typerna på ömse sidor om de schweizisk-italienska alppassen desamma. Hr v. Quast yttrade, att det är i Dan: mark, som man har börjat efter en via