Aftonbladet – 18 augusti 1874, sida 3

Vestra Sveriges Andra Landtbruksoch Industrimöte. (Bref till Aftonbladet.) Mariestad den 14 Aug. Herr Redaktör! I mitt senaste bref gaf jag en antydan om tillvaron af tvänne nya här utställda torfberedningsmaskiner och lofvade att lemna några uppgifter om deras egenskaper och arbetsförmäga. Då jag sade tvänne lemnar jag ur räkniagen två andra — den ena en handkraftsmaskin af hr Samuelsson för tillverkning af rörtorf, den andra en torfberedningskran att dragas af en häst, utstäld af hrr Lundberg och Trotzig — och jag gör detta, enär de hvarken tillvunnit sig eller förtjena att tillvinna sig den uppmärksamhet, som de båda andra, af hvilka den ena är utstäld af aktiebolaget Ejnar i Stockholm, den andra af fabr. Ros, Norrköping. I en temligen aflägsen del af parken ha dessa maskiner sin plats, och som man från stadens närhet ditför en större. qvantitet torf, är tillfälle beredt att taga deras arbetsförmåga och öfriga egenskaper i betraktande, Till det yttre äro de bäda maskinerna hvarandra helt och hållet olika. FEjnars är stor, hufvudsakligen af trä och går på hjul; hr Ros är jsmförelsevis liten och nätt, helt och hället af jern och saknar bjul eller rullar för fortskaffandet, något, som — i parantes sagdt — är en ofullkomlighet, hvilken både lätt kan och väl bör aflägsnas,. Båda anses af kännare vara första klass maskiner och öfverlägsna allt hvad utlandet i den vägen erbjuder. Vändom oss först till Ejnars maskin. Med drifkraft af en 6 hästkrafters lokomobil och en arbetsstyrka af 20 personer (hvarat? halfva antalet qvinnor och pojkar) uppges denna maskin kunna tillverka pr dag, om 12 arbetstimmar, omkring 30,000 st. torf af 4 tums fyrkant och 16 tums längd i rått tillstånd. Den dagliga tillverkuingen skulle således uppgå till 4 å 5 hundra tunnor. Så mycket visade sig väl icke maskinen vid de här anstälde försöken kunna åstadkomma, men dess arbetsförmåga var i alla händelser betydlig och öfverträf fade de öfriga utstälda maskinernar. — Den ur mossan uppgräfda rätorfven kastas på ett paternosterverk, bestående af en ändlös duk, som inmatar densamma i maskinen. Denna består hufvudsakligen af en uti en cylindrisk trumma innesluten skruf af egendomlig konstruktion, Torfmossan bearbetas under skrufvens rotation samt utpressas genom ett munstycke i fyra parallela strömmar, af hvilka stycken af vederbörlig längd afhuggasa för hand med en stor knif. Styckena upphemtas på brickor, hvilka framskjutas å ett understäldt rullbord. Dessa brickor, med 4 torfstycken å hvarje, uppläggas på kärror och transporteras på plankvandringar till torkplatsen. Der få de ligga tills de torkat så att de kunna handteras, hvarefter de uppläggas korsvis i ej för höga staplar. Hr Ros maskin är afsedd för tillverkning af rörtorf och fordrar en lokomobil af minst 3 hästars kraft, Servisen är natur tigtvis beroende på lokala förhållanden, men fordrar i svåraste fall: 2 man för att skära upp och 2 för att skjuta fram råmossan till maskisen, 2 man för inmatningen och sorteringen samt 2 qvinnor för att fråntaga den formade rörtorfv n och upplägga den på de å spårvagnar — 4 stycken — placerade bärarne, samt slutligen 4 flickor eller pojkar för att till torkplatsen utskjuta de på banor af 3-tums ribbor gående vagnarne. Med en så beskaffad servis lemnar hr Ros maskin 6 å 8 tusen torf om 15 tums längd och 6 tums diameter pr dag, d. v. s. 1500 å 2000 kubikfot ge. nomarbetad rå torfmossa eller 150 å 200 tunnor lufttorkad torf. Den formade torfven utskjutes på torkplatsen der bårarna tömmas radvis efter hvarandra så att rörtorfven står upprätt, något lutad och stödd den ena mot den andra. Efter 3 å 4 dagars torkning vändas de, och isoleras då något för att stå ytterligare 3 å 4 dagar, hvarefter de uppläggas antingeu hässjor eller raka strängar om 5 å 6 hvarfs höjd, förbundna medelst tvärsträngar. Man har haft åtskilliga anmärkningar att göra mot båda maskinerna. Särskildt har BK: ndrdkagkenet vs bailoethederlented seten inert teeth