Aftonbladet – 18 augusti 1874, sida 2

NOS IUI de. 4. I4UJGN ABTUIETe . Stockholms Stads Auktions-Verk d. 28 J en le RER ERE ENARE ENE STOCKHOLM den 18 Augusti. Ett af dagens telegram meddelar utgånden af det fyllnadsval till franska nationalförsamlingen, som i söndags hölls i departementet Calvados. Msn finner häraf att bonapartisten Provost Delaunay besegrat såväl sin republikanske som sin legitimistiske motståndare. Utgången af valet utgör ingen öfverrasksing. Delaunsays utsigter att blifva segervinnare hafva varit särdeles stora. Först ech främst var han, trots sin bonapartiem, snhängare af septennatet och för det andra hade han under kejsardömet i flere år varit prefekt i Calvados, från hvilken tid han ännu hade en mängd vänner och anhängare i departementet. Oaktadtnaturligtvis bonapartisterne komma att utropa detta val som en ny aeger, bör man dock icke öfverdrifva dess betydelse, emedan det berodde på lokala omständigheter, för hvilka politiken till största delen var främmande. Märk ligt är att departementet Calvados nu bland sina representanter i nationalförsarxmlingen räknar tre exprefekter, af hvilka den ene är orleanist, den andre republikan och den tredje imperialist. Då man så der exklusivt håller sig inom det prefekterala området, kan man knapt vara bättre sorterad och departe mentet Calvados kan icke gerea beskyllas för någon politisk ensidighet. De i dag hitkomna franska tidningarna sysselsätta sig nästan uteslutande med Bazaines flykt. Den första undersökningen på platsen är nu slutad; men några nya detaljer ha icke kommit i dagen. Fängelsedirektören Marichi har vid det första förhöret bedyrat sin oskuld och pästår, att det är öfverste Vilette, som hjelpt honom på flykten. Han säger, att han länge klagat öfver, att hans ansvar gjordex svårare derigenom att öfverste Vilette och madame Ba zaine hade fritt tillträde till fängelset. Direktören kommer troligen att konfronteras med Vilette. Åtta personer sitta nu under lås och bom gåsom misstänkta att ha hjelpt Bazaine att rymma. Vid ankomsten till Ge nua uppträdde Bazaine som sin hustrus tjenare, under det hon oeh hennes kusin Rull uppträdde som man och hustru. Besättningen på fartyget, hvars namn är Baron Ricasoli, gjorde emellertid ingen hemlighet af passagerarnes namn och snart var en stor folkmassa samlad utanför Feder Hötel, der de tagit in. Som man redan vet genom telegrafen hade en af Kölniche Zeitungs medarbetare ett samtal med rymmarn vid hans ankomst till Köln, der han skulle hvila ut efter sina ansträngningar. Det i dag hitkomna numret af Köln. Zeit. meddelar en liten uppsats om exmarskalkens vistelse i Köln; men några nya upplysningar utöfver dem, som redan telegraferats, meddelas ej. Som bekant, är Bazaine sedd med synnerligen blida ögon i Tyskland och det tyska bladets referent unnar honom gerna bland de ridderliga tyskarne den hvila han behöfver. Exmarskalkinnan omtalas i superlativa ordalag, hon är icke blott ett mönster som maka, hon är äfven en skömhet, ung, med rikt svart hår och svarts ögon, med yppiga former och förtrollande älskvärd. Fr denna måleriska teckning vänder sig korrespondenten till det dystra skådespelet af exmarskalkens smalben, som under den Blondinska produktionen på det famösa tåget blifvit illa skamfilade. Hela denna historia om klättringen på tåget. har blifvit starkt betviflad; men man får väl nu tro på den, sedan exmarskalken genom expositionen af sina ben för den tyske referenten företett ovederläggligt faktiska bevis för sin akrobatiska förmåga. Referenten önskar exmarskalken i ett lugnat och lyckligt familjelif ersättning för hans förlorade embeten och värdigheter — han kunde ha tillagt: för hederliga menniskors aktning, Om den socialistiskt mazzinistiska rörelsen, hvilken på senare tiden låtit förnimma sig uti Italien, yttrande sig i åtskilliga våldsbragder, som hafva rätt stort tycke med carlisternes dåd uti Spanien, bar Daily News erhållit ett bref från Bologna, ur hvilket vi återgitva följande: Med pndantag af några få personer vieste ingen, att internationalisternå och mazzini: sterna voro ifrigt sysselsatta att organisera ett allmänt uppror på halfön. De ovanliga känslor, som förefunnos mellan Maz-: zinis och Carl Marx följeslagare, ha utgjort enda hindret för genomåritvandet af det vanvettigaste företag. Många försök gjordes att försona de båda nartierna, men alla). misslyckades, Till lygka för detta land in: träffade försoningen för sent att förorsaka några allvarsamma oroligheter, Om den egt rum vid någon tid under de föregående tre åren, skulle den kunnat förorsaka olycka, emedan då ep missnöjd stämning rådde tilll: följd af de på hvarandra följande dåliga skördarne och det elände, som derigenom uppstod. Men denna försoning, hvilker man så länge sökt åstadkomma, har, märkvärdigt nog, först blifvit möjlig. då lt missnöje, til följd af de underbart rika skördarne, försvunnit och då bönderne och landtbrukarne finna, att de kunna lägga undan icke så litet. Guerazzi brukade säga, att om de sociala någonsin komme att vinna terräng i någon del af Europa, skulle de dock icke förorsaka någon synnerlig oro uti Italien, af det enkla skäl, att socialismens i verkligen praktiska principer förefinnas och ; sedan århundrat förefunnits uti Italien. Jor-1 den eges icke af tusentals, utan af milliontalg:; egare. Det finnes visserligen stora egendomar, ?! men öfver hufvud taget, dock med undantag j för de romerska provinserna, finnes knappt en enda liten handlande, som icke har sin padere. t Dessutom har mezzeriasystemet, genom hvil-d ket egaren delar halfva sin egendom med jl den bondfamilj, sam brukar den, gjort be. folkningen i högsta grad konservativ. I sjelfva verket är socialismen i så måttols NT