Aftonbladet – 15 augusti 1874, sida 3

Arkeologiska kongressen. Onsdagens sammanträden. Till fullständigande af våra förut lemnad korta meddelanden rörande denna dags för handlingar btergifvå vi här i öfversättmin; den officiella redogörelsen för desamma: Föredragningslistan upptog programmet: 5:te, 6:to och 7:de frågor rörande brons åldern, Hr Soldi förevisade yxor at polerad sten utmärkt väl arbetade, från Stockholms mu seum, och framstälde nägra sköl för der åsigten, att dessa saker, som ha blifvit hän förda till stenkldern, måste vara en repro duktion ef bronsyxor och följaktliger tillhöra en senare tid. Han slöt häraf til tillvaron i Skandinavien sf en tidrymd, son utgjorde en öfvergång mellan den polerade stenens oeh bronsens tidehvarf. Hr H. Hildebrand anmärkte, att för at bestämma vissa sakers Blder, måste mar taga i betraktande ivå serier af fakta Först och främst bör man undersöka, tillsammans med hvilka saker, den ifrågava rande påträffats. Dejyxeor, som hr Soldi har förevisat, ha aldrig hittats tillsammans med bronssaker, Det är väl sannt, att man ännu icke i Sverige har funnit sådana uti stenåldernus grafvar, men mar kan stöda sig på danska fynd. Det är högst sannolikt att dessa typer tillhöra stenåldern, Dessutom kan typen vara olika och sådan, at man måste anse den för cn kopia af ettfö romål, som tillhör en äldre tid. Med et ord, hr Hildebrand androg skäl, som hindrs honom att gå in på hr Soldia teori, Hr Franks fäste uppmärksamheten derpå att sjöfyrden i Schweiz visa, att yxorna mec hål tillhöra den polerade stenens tidehvart under det att n gra i England gjorda fync ådagalägga, att man begagnat sådana äfvel vid bronsålderns börjar. Men i Englanc ha de icke blifvit eftergjorda efter de mer hål försedda bronsyxorna, hvilka äro okänd: i nämnda land. Dokt. Klemms mening, at hålet har gjorts medelst en bronscylinder kan ej godkännas. Hr Desor skulle vara temligen böjd föl att antaga hr Soldis mening, men han ha! aldrig sett någon bronsyxa af.denna form Han frågade, om någon kunde intyga, at sädane funnes. Hr Soldi ritade på taflan en modell til bronsyxa, som han påstod skola finnas öl verallt och hvilken han fann lika till fo men med de stenyxor, han visat. Baron Kurck yttrade, att detta sistnämnd slags yxor aldrig påträffats i Sverige till sammans med saker från bronsåldern; ma hänför dem också nu både i Kjöbenhav och Stockholm till stenäldern. Konungen och drottningen inträdde nu salen under handklappniagar af hela föl samlingen. Sedan de tagit plats på dest lar, som voro framstälda för deras räkning fortsattes diskussionen. Er H. Hildebrand: Man säger, att bron åldern i Ungern antyder för oxs den väg som derna ålders civilisation har följt. Me då måste man i Urgern finna typer, sor tillhöra. en utvecklipzsgrad, hvilken ä äldre än den, som visat sig i den svensk fynden, Men det är just motsatsen, ma iakttager. De ungerska svärden visa os en typ, hvilken måste snsea yngra än d svenska dolkarzan och svärdens. Å andr sidan ha de uxsgerska bigspännena, en al nan form äfi da svenska. Alltsk är bront åldern i Ungeru nmamtidig med den i SVE rige och den visar i de bida läxderna olik utveckling af en och samma äldre och u1 sprungliga civilisation, hvilken sannolik varit det gemensamma upphofret till all bronscivilisationer, som man vet ha funnits Europa. Hr Lorange redogjorde för de upptäckter som tala för tillvaron af en bronsålder Norge. Han har funnit hällristningar änd till trakten omkring Trondhjem. Herr Evans yttrade, att hvad man iak tagit i Eogland bekräftar herr Hildebrand j slutsatser. Man finner nästan aldrig svär