Aftonbladet – 14 augusti 1874, sida 2

STOCKHOLM den 14 Augusti. För några månader sedan hölls i Tours eu kongress af utgifvarne af franska rojalistiska tidningar om de mått och steg, som borde vidtagas inom pressen för att bereda seger åt monarkiens.sak, Kongressen väckte icke synnerligt uppseende och skulle sannolikt redan nu ha varit bortglömd, om icke ordföranden för kongressen nyligen utfärdat ett cirkulär, som fått karakteren af ett legitimistiskt manifest, derigenom att grefven af Chambord tillställt Gazette du Midi, som särskildt förklarat sig hylla cirkulärets åsigter, en lyckönskningsskrifvelse öfver dess hållning. Sedermera har en annan legitimistisk tidning innehållit en längre artikel under öfverskrift: Kan icke något göras till förmån för monarkien under ferierna? en artikel som blifvit aftryckt af nästan alla legitimistiska tidningar. Af dessa båda aktstycken framgår otvifvelaktigt, att yttersta högern skall öppna ett ordentligt fälttåg och kanske bereda Frank: rike samma öfverraskning, som i fjor vid feriernas början. Det nämnda manifestet lyder väsentligen sålunda: I April månad, kort före feriernas slut, förklarade vi från Tours gent emot de män, som förkastat konungen, derför att han vägrade att antaga revolutionens fana, att blott konungadömet kunde rädda landet. Medan hertigen af Broglie stälde sina batterier i position för att genomdrifva septennatets organisation, uppmanade vi de rojalistiska deputerade att rösta mot hvarje författningsförslag. Fjorton dagar derefter föll kabinettet Broglie, och det var våra vänner af yttersta högern, som störtade det. Men marskalkens regering ville trots nederlaget dock genomårifva septennatet. Den nya midisteren försökte det, och sedan högern blifvit hotad med en kombination af certerpartierna för att inrätta ett republikanskt gseptennat, visade sig marskalken i egen person på scenen, Först kom den stora militärrevyen med sin dagorder, derpå det kategoriska budskapet. Fourtous förklaringar i tretiomannautskottet och slutligen tidningen Unions konfiskering för offentliggörandet af konungens manifest. Men hela denna Mise en scene var förspild, tack. vare söderns ståndaktighet. Regeringen måste draga sig tillbaka och söka sin till: flykt i kammarens ajournering, oaktadt den först icke ville gå in derpå. Den sökts betäcka återtåget genom att besegra repubiiken, då Casimir Periers förslag förkastades, men det är vi som skola njuta segerns första frukter. Genom general Cisseys vigtiga förklaring har regeringen bränt sina skepp på republikansk sida och förlorat en af sina bästa utsigter till septennatets organisation. Den har gjort det opersonliga och republikanska septennatet omöjligt. Jag vill icke öfverskatta den legitimistiska pressens betydelse, men vi ha dock haft den förtjensten att offentligen uttala, hvad alla goda rojalister tänka. Vi hafva understödt våra deputerade och vi hafva hållit tillsamman utan att vackla och med den energi, situationen fordrade. Men låtom oss ej hängifva oss åt illusioner. Den seger, högern vunnit, är, så till sägandes, en negativ 8eger. Våra vänner kunna tydligen icke öppna ett nytt fälttåg för monarkiens ögonblickliga återupprättande, Om detta skedde, skulle centern och den moderata högerns I välbekanta beteende åter tillfoga oss ett nederlag. De hafva gjort hvad de kunnat och hvad vi begärt af dem. De hafva motsatt sig septennatet, som blott lägger hinder i vägen för konungadömet; de hafva hållit alla sina ställningar, då de blefvo angripna. Detta vill säga mycket, och dock är det ingenting, så länge monarkien icke är erkänd och insatt i sina gamla rättig