Andra nordiska skolmötet. (Bret till Aftonbladet från en svensk mötesledamot.) Kristiania den 9 Aug. Det är en egen känsla man erfar, då man. efter att för första gängen ha besökt Norge. vill söka göra sig reda för de intryck man erfarit. Har man aldrig varit här, utan endast känner norrmännen och Norges för hållande till Sverige genom tidningarne, skulle. man mången gång vara frestad at! tro det de betraktade Sverige med sneda blickar och att ett ganska stort norskt parti gerna skulle se Norge fullkomligt afskildt från Sverige. Hvilket helt annat intryck erfar man ej. då man kommer i personlig beröring med Norges inbyggare. Det är med både öfver raskning och glädje jag märkt huru hjert ligt man blir mottagen öfverallt, icke för sin egen skull, utan derför att man befin: nes vara svensk; äfven den mest egenkäre skulle icke kunna dölja för sig att så är förhållandet. Att detta skulle mer än vanligt fram. träda här på platsen under det skolmöte som nu egt rum, är belt naturligt. Men äfven på landsbygden erfar man samma intryck och det har varit mig en fröjd att se norska arbetares anleten stråla af in tresse och vänlighet, då de blifvit underrättade om att de hade en svensk framför sig. Under skolmötet har den svenskvänlighet. om hvilken jag talar, visat sig på flera sätt. dels i den hjertlighet, hvarmed hvarje svensk deltagare personligen blifvit bemött och dels i den sympati, som försports vid blotta nämnandet af vårt land. Visst är väl ock att skolmötens, liksom studentmötens egentliga betydelse ligger deri, att de förena de båda nordiska folkens lärare och ungdom med hvarandra genom det starkaste af alla band, kärlekens och sympatiens, hvilket i framtiden måste kom. ma att utöfva ett stort inflytande på natio verna i deras helhet. Då härtill kommer att lärare och lära rinuor genom det personliga utbytet af tan kar såväl som genom diskussionerna blifva lifvade och uppmuntrande samt återkomma hem med stärkta krafter och förökadt intresse för sitt kall, så måste man erkänna nyttan af skolmöten, om man ock nödgas medgifva, att det offentliga meningsutbytet oftast ej leder till något bestämdt resultat. gr a AV RA 0 0 VE