STOCKHOLM den 13 Augusti. Det engelska parlamentets möten slutade len 7 dennes med uppläsandet af ett thronal, hvaruti framhålles, att England står på ränskaplig fot med alla främmande makter, ich till detta uttalande knytes den försäkan, att Englands inflytande alltid skall lifva användt att hålla traktatmessigt insångra förbindelser i kraft och befästa den uropeiska freden. Af särskildt intresse är let ställe, der Spanien omnämnes. Sedan brontalet uttryckt den önskan, att ordninsen och freden snart måtte återupprättas i letta land, tillägger den, att det säkraste medlet att uppnå detta resultat är att afhålla sig från hvarje inblandning i en oberoende stats inre angelägenheter. Här aflägges sålunda en otvetydig och uttrycklig trosbekännelse till förmån för icke-interventionsgrundsatsen. Denna Englands motvilja för intervention i Spaniens angelägenheter har sedermera fått ett ännu skarpare uttryck i regeringens tillkännagifvande, att om stormakterna blokaderade Cantabriska bugten, skulle England genast erkänna carlisterne som krigförande makt. Med afseende på kongressen i Bruxelles yttras i throntzlet, att England först gifvit sitt samtycke att deltaga i den, sedan alla makterna afgifvit försäkran om, att sjörättsliga frågor! icke skulle komma till afgörande, och det tillägges, att det britiska kabinettet förbehåller sig rättighet att antaga eller förkasta kongressens framtida bestämmelser. Hvad de inre angelägenheterna angår, framhålles lagen om den anglikanska kyrkans ritual, hvaruti regeringen ser ett stort framsteg. Genom denna lag är satt ett hinder för det katolicerande ceremonielet, som alltmer grep omkring sig i engelska kyrkan. Som bekant håller Frankrike sedan flera år uti Civita Vecchias hamn stationerad fregatten Orenoque, hvars uppgift är att taga påfven ombord för den händelse, att han skulle vilja lemna Vaticanen och Italien. Närvaron af denna fregatt är italienarne. en nagel i ögat, emedan de deruti se en protest af Frankrike mot Italiens enhet, och det behöfver knappt anmärkas, att mot: ståndarne af ett vänligt förhållande mellan Italien och Frankrike till öfverflöd begagnat sig af denna omständighet, för att hos italienare uppväcka hat och afsky mot Frankrike. På senare tiden har,som många gånger förut, i den utländska pressen varit gängse ett rykte, att Frankrike ärnade återkalla Orenoque. Säkert är, att franska regeringen skulle beröfva de tyska korrespondenterna ämne till en massa betraktelser, om den hemkallade fregatten; men Mac Mahon tyckes lika litet som Thiers vilja beqväma sig dertill, och det är naturligtvis hänsynen till presterna, som här är bestämmande, Italien, skrifver Soleil, vet nu mycket väl, att vi icke äro dess fiender, och att vi icke heller söka blifva det. Det har försiggått en märkbar förändring i förhållandet mellan oss och Italien. Det språk, som Italiens sändebud, chevalier Nigra, nyligen förde vid ett högtidligt tillfälle, har lagt i dagen de känslor, af hvilka insigtsfulla och moderata män på andra sidan Alperna äro besjälade. Vår regering kan icke ha lemnat detta obemärkt. Ögonblicket att aflägsna äfven der minsta förevändning för ett spändt förhållande mellan Frankrike och Italien tyckes oss nu vara kommet, Återkallandet gaf Orenoque skulle enligt vår åsigt vara en klok politisk handling. Dennas närvaro i hamnen vid Civita Vecchia gagnar blott motståndarne till ett vänligt förhållande mellan Frankrike och Italien. Det skulle icke öfverraska oss, om ministerrådet sysseleatte sig med denna fråga, som nu icke längre nar en upphetsande karakter, men som vid flere tillfällen har varit nära att förorsaka ledsamheter. Uti detta yttrande af den ministeriella tidningen vill man se ett bevis på att franska regeringen verkligen ämnar återkalla Orenoque. Mac Mahons och hans ministrars respekt för ultramontanerne gör det dock föga troligt, att regeringen skulle våga taga ett sådant steg, som skulle uppväcka legitimisternes djupaste förbittring och ännu mer hefäösta sval get mellan detta parti och marskalken. Detta hindrar döck icke, att frågan om Grenoques återkallande kan vara föremål för öfverläggning i ministåren, För att afhjelpa den hemlighetsfullhet, hvarmed konferensen i Bruxelles omgifver sig, har Pall Mall Gazette Btagit sig att konstruera följande lustiga reterat af första mötet: Så snart fullmakterna blifvit företedda och de vanliga formaliteterna iakttagna, antogs enhälligt, att förhandlingarna skulle till det yttersta hemlighållas, General von Voigts-Rhetz, Tysklands delegerade, förklarade derefter, att han blifvit ålagd att inlemna ett förslag om krigsfottorpas fullständiga afskafande. Tyskland hyste inga fendtliga afaigter mot de öfriga nätionernas handel; några flytande batterier, monitorer och torpedos för att bes skydda kusterna, var allt som hbehöfdes, Öfverste Hammer, Schweiz delegerade, anmärkte, att ban ej hade något att invända emot, att man afskaffade krigsflottorna, hvars bestånd för öfrigt icke berörde Schweiz intressen. Ångbåtarne på Genevejsjön skulle naturligtvis fortsätta sina yarer, PL NR oe oo Ka