Aftonbladet – 11 augusti 1874, sida 3

Bdgren, Hi Doktor. 3 FM Ha em enry. W. Professor. Boston. Grand!8 ötel. vi Jackson. Moore. Grand Hötel. Fru Jackson. Moore. 2 LICENSER g Telegram-frågam å publicistmötet. lv (Från Aftonbladets korrespondent ). BD Det nionde öfverläggningsämnet hade iöljande lydelse: g Är det sätt, hvarpå den svenska pressen förb närvarande förses med utländska telegram, till-1r fredsställande, eller vore en förändring önskvärd? p Skulle ej. med ökadt verkligt gagn af dessa teH legrafunderrättelser, den svenska pressens dryga skatt till utländska bolag kunna minskas? Och å vore ej en samverkan mellan hela den nordiska d pressen i dessa hänseenden ändamålsenlig?g Motionären, br Hedin, fick först ordet.!b Utgående från det antagandet, att hvar och tt; en, som egnat tidningstelegram-väsendet nå-tj gon granskande uppmärksamhet, också måst k iakttaga, att det vore med stora brister be-lm häftadt, ville tal, till en början under vissa lb allmänna synpunkter sammanföra och medlb några i högen tagna exempel belysa desea lfi brister. s Först anmärktes, att telegrafanderrättel-laq serna, hvilkas enabbhet blifvit en folktro, ln stundom komma så sent, att de derigenom för1 a lorat iztreaset, om de eljest egt något; i allaltc händelser vers det visat, ait wan betydligt öf-lk verskattade dem förmenta hastigheten ochlaq förbisåge, huru denna fördel relativt mia-b skats genom de mer och mer utveckladelle postförbindelsernas skyndsamhet. Såsomlk exempel å de flere fall, då man en eller flerel e dagar före ett telegrams ankomst kunnat ilg: Stockholmsbladen efter den utländska tid-!n ningsposten meddela nyheten, anfördes attlaq i numret för den 17 Juli af den Times-upplaga, som kallas The Meil, berättades attlo grstve Schuvaloff utnämnts fill rysk ambas-t sadör i London, och att detta Times-nummer ln eit par dagar funnits å Stockholms tidnings-g byräer, när svenska telegrambyrån den 25 ti Juli härom meddelade hufvudstadens tidnie-s gar ett telegram. 0 För det andra framhölls, att en ej ringals del af telegrammen omförmäla det allra lf mest betydelselösa skräp. Tal. hade sjelf u en gåog mottagit och till välförtjent hvila ls i papperskorgen befordrat ett telegram aff; omkring följande lydelse: Hamburg den sg 19. Florens den 18. Ingenting nyttafvigtlp att meddela, detta i en tidpunkt, då manlå veterligen ej någonstädes väntade någono märkvärdig nyhet från Italiens provisoriska lu bofvndstad. Hvad kunde det vidare angålpb svenske tidningsläsare, att fursten af Ser bien ankom i går afton till Ischl, eller attl1ia farstens af Rnomaniem hustru födt en gon, ln: eller att f. d. finansministern von der Heydtm afled på morgonen den 13 af slaganfall — lic deremot teg telegrafen, när Strauss dog — lg eller att eldsvåda egt rum vid svartalv hästtorget i Lisbon? Det vore svärt attife förstå, i hvad mån den svenska politiken i vore intresserad af Serbierns badresa, eller cl den svenska kommersen af branden i Liabon. s Det samma gälde om en god del af dessaln rykten, beriktiganden, nya rykten och nyaln beriktiganden, som korsade hvarandra angä1l: ende ministerkriser, hemliga politiska öfver-) a läggningar och samtal och allsköns kom la binationer i främmande land, hvilka uta gjorde ett sådant virrvarr, att man till slutd vore oförmögen att utreda icke blott, na (fi tarligtvis, hvad som verkligen vore sant. ll utan ock hvad som enligt ryktessmilk darnes önskan borde anses för sant. M Vidare finge man emellanät hålla till godol o med rena galenskaper. Exempelvis anför-y des ett telegrafiskt referat af Disraelis tal vid den nyligen gifna lordmayersbanketten. Man kunde hysa olika meningar derom, huru vida detta tal egde den stora betydelse förl. den svenska allmänheten, att telegrafen)-: borde anlitas för att bringa det till hennesla kännedom. Men derom borde ingen tvekanT kunna sga rum, att — derest i talet nä-ld gonting märkligt funnes — detta ej vorelv att söka i Disraelis fantastiska sjelfberöm,j utan dels i hans påpekande af den vidtut-Ia seende konflikten mellan kyrka och stat, la dels 1 hans rätt kraftiga autydvingar, attlz den np Vv. regeringen ej hyllade det Giad-lt stoneska kabinettetws fullständiga indifferen-1 a tism i förhållande till den europeiska poli-åo tikens stora frågor. Men at allt dettafun-1a nes i det telegram, tal. uppläste ur enlu Stockholmstidning, icke exs skymten af ett) pb spår! I Ind6p. belge, i Kölsische Zeitung, d i Arnhemsche .Courant, i danska Dagbladet 0. 8 Vv. kunde man läsa dels riktiga dels)b åtminstone skapliga telegrafiska resumåerr. af Disraelis tal; men från svenska telegramhb byrån, och endast derifrån, finga man ett meddelande, som, då det förbigått allt det) a väsentliga i talet, måste betecknas som enl. karrikatyr. Till ersättning för det ute It slutna, i någon mån vigtiga, innehållet i), talet hade telegrambyrån tillagt någonting) Fr annat, som vore alldeles meningslöst och) kt om hvilket man vid första anblicken be-l4 n h r I d h d e D stämdt kunde säga, att någonting sådant hade Disraeli aldrig yttrat: telegrammet låter nemligen Disraeli beklaga, att vissa europeiska stater hade helt och hållet otillräckliga försvarskrafter. Äro icke sådana telegram bevis nog, att en grof omdömeslöshet råder öfver urval och redaktion af telegrafanderrättslserna ?) Naturligtvis måste man stundom ä tidningebyråerna undertrycka telegram, som uppera barligen vore alltför bristfälliga. Hvarförlg detta ej skedde i större skala, visste ejln tal., men förmodade, att den ena tidningenin ej ville utsätta sig för att i allmänhetenslögon synas mindre väl utrustad med tele-Åi: gra:meddelanden, än den andra. f Ytterligare berörde tal. de stora utländ-o ska telegrafagenturernas officliösa och beroende ställning. Att man af sådant skällh haft mycket klander att anföra mot Wolffsii byrå, liksom mot Havas-Bullier, vore be-Ir kant; äfven den at f. d. kabinettskuriren,)u numera friherre Rsuter grundade agenturlyv hade ej undgått öylika anmärkningar. Dent nordiska pressens utländska telegram hadejs sin källa i de stora telegramagenturernasll bearbetning af de politiska nyheterna. e Tal. erinrade, att klagombl öfver det sätt, la hvarpå tidningarna förses med telegrafun-a derrättelser, alldeles icke vore någontingr nytt. I Tyskland hade frågan länge varit), under behandling, senast å niorde tyskaln jonrnalist-dagen i Baden-Baden i Juli må li nad d. å Ur redogörelsen i National-Ir Zeitung för det tyska tidningsmannamötetst 1 4) Ref. begagnar detta tillfälle att beriktiga en misskrifning i ett föregående bref: af imbjudarne till fjerde publicistmötet äro två bosatta å mötesorten, nemligen dr Öman och red. Gumalins. ö f ?) Referenten bör här nämna, att han aftele. f een chef erhållit af vederbörligal? andlingar till fallo styrkt upplysning, att)f den af tal. sist anmärkta felaktigheten ill telegrammet om Disraelis tal (d. v. s H randet om vissa staters otillrWckliga föraomavalraftori JAka fallav falagrvamhyrån till