Aftonbladet – 5 augusti 1874, sida 3

lockig yngling med djupblå ögon, hvars porträtt i helfigur ännu satt öfver spiseln i den stora salen, Han hade djerfts träda ut ur det hägnande familjhemmet och ingå vid arm6n. En drömmare och poet som den unge mannen var, lockade honom stadslifvet vida mera än att dväljas på dettysta landtgodset, der hans förfäder, så långt man kunde minnas, hade jagat och fiskat och odlat sin jord; stället stod säledes obebodt, medan kapten Thornton förde ett gladt stadslif, skref vers och störde lugnet i många romaneska, unga damers hjertan. Emellertid hölls familjgod sets anseende vid makt, ända till den stund då kaptenen satte kronan på sina dårskaper genom att gifta sig med en af hofvets stolta skönheter. Sedan såldes turnland efter tunnlanå af den bördiga fädernejorden; hvad som kunde vändas i reda pengar afyttrades, och beskedligt folk förvårade sig öfver hvad kaptenen kunde förslösa sådana summor på — beskedligt folk begrep föga hvarthän en sjelfvisk och fåfäng qvinnas extravaganser kunna leda. Hvarken husbonde eller matmor hade sedan många år varit sedda af godsets trofasta, men bekymrade underhafvande, då en dag den stora familjvagnen sägs komma på landsvägen. Deh nyheten spred sig som en löpeld, att squiren och hans fru nu kommo för att lefva bland sitt eget folk, men det var icke så — kaptenen hade kommit ensam hem — för att dö! (Fants.)