Aftonbladet – 4 augusti 1874, sida 3

DANMARK. Den förenade vensterns koryf6er, till en del åtföljda af mer underordnade medlemmar af partiet, begagna sommartiden till att flacka omkring i provinserna för att deltaga i politiska festmiddagar och sexor, hvilka på den senare tiden tyckas ha kommit myc ket på modet i den förenade vensterns kretsar. Det har hbllitt folkmöten med efterföljande Zweckessen i Nakskov, vid Kolding och på åtskilliga andra ställen. Det är förnämligast J. A. Hansen och Berg, kom infinna sig på dessa fester och mottaga den hyllning, som agnas dem af menigheten bland deras beundrare. För öfrigt äro de berättelser, som de danska tidningarna innehålla om dessa sammankomster, temligen likformiga; förherrligandet af partiets verksamhet och dess ledares personer är det ständiga temat, som varierar med ringa om vexling. Härjemte bör man då och då enstaka loftal öfver republiken, i hvilket afseende dock en viss försigtighet ännu i akttages, hvaremot man mer öppet lägger an på att i sina skåltal behandla konungen med en nonchalance, som starkt närmar sig plump-. het. Så t. ex. kar det blifvit brukligt att först dricka för en hel hop andra saker, såsom för Bergs och Hansens välgkog, för grundlagen, för den förenade venstern o. 8. V., och först ett stycke fram på aftonen: i förbigående föreslå konungens skål, till en del med mer eller mindre taktlösa tillsatser. Under festen i Nakskov föreslog t. ex. en skollärare Andersen en skäl för den, som kallar sig konung, ett uttryck, somdock J. A. Hansen fann sig föranlåten att tillrättavisa, kvarvid ban likväl på samma gång med skarp tonvigt anmärkte, att det icke var någon skam att underlåta att dricka konupgens skål. Omedelbart derefter uppträdde en annan talare, som i öfversvallande hänförelse föreslog en skål för konungen på Baagö (Berg), konungen i anda och sanning, som har uträttat mer än århundradens konungar i Danmark, och på ett nyligen hållet folkmöte i Kolding mottog hr Berg en dylik hyllning af högskoleföreståndaren P. Bojsen: Hvad beträffar den förenade vensterns planer för nästa riksdags session, så kommer partiet, att döma efter de yttranden, gom blifvit fällda af vensterns tidningar och på ofvanvämnda folkmöten så väl af ledarne som af andra medlemmar, att upptaga stridena mot den nya ministeren med samma häftlghet som mot den föregående. Väl höjde sig straxt efter ministerförändringen några röster för att uttala sin glädje öfver, att man nu blifvit qvitt Hall och Krieger, och att endast Kleia var qvar af de hatade nationalliberale ; men sedermera har J. ÅA. Hansens speciella tidning Almuevennen kallat till vapen. Hon benämner ministeren en afgjord krigsministere, som skall npprätthälla påståendet, att det är ett misskän nande af grundlagen att begära ministårens öfverensstämmelse med folktingets majoritet. Att Klein intogs i ministeren är dennas otvetydiga program, ty hans planer gå ut på att qväsa venstern, och både han och Fonnesbech äro systsmatiska motståndare af folkpartiet och folktingets maJoritet. Vidare Sberopas Fonnesbechs motstånd mot Bergs kommunalvallag och vensterns tolkning at fästelagstiftningen och ej heller glömmes det, att Fonzesbech har haft mod att rent ut förklara, att en provisorisk finanslag kunde bli nödvändig och derigenom berättigad. På folkmötet i Arninge vid Nakskov talade J. A. Hansen äfven i mycket skarpa och häånfulla ordalag om ministrarne och särskildt om Fonnesbech och KIA, och andra talare trampade i samma spår.