Aftonbladet – 31 juli 1874, sida 3

jag badfShenne ändå att hon skulle hålla svag eld, se här, den är riktigt svart i kan terna!s Och det är hennes yttring af in tresse för hvad som fägnar honom. Hon kan icke hjelpa det, ty hennes tankar hafva ej större terräng. Hennes små hvardags bekymmer och triviala fröjder falla öfver hans hufvud som ett evigt takdropp — hon förstår honom och hans syften mindre än skrifportföljen i hans arbetsrum; den kan åt minstone mottaga och förvara hans tankar. Huru vanlig är ej dennå endrägtens tve drägt i de äktenskap, der mannen förhastädt uttagit det vigtiga steget? En man, som gifter sig tidigt, åldras i förtid. Medan han ännu är ung blir hu strun gammal, medan hah är i sin mannaåiders fulla kraft, blir hon grånad, skrynklig och vissnad. Ungdomen harlängesedan lemnat henne, då han ännu besitter hela dess spänstighet; skild från henne, känner han sig ung på nytt, i hennes sällskap gammal. Genom ett tidigt äktenskap belastar han sig med det ansvar, som endast tillkommer raannablderns mognade kraft; i sin medelålder spelar han den roll han skulle sparat till gubbåldern. Afven från en mera praktisk synpunkt betraktadt, visar det sig att en man tidigt gift är en förlorad manm. För den rike, som eger alla nöjets och njutningens resurger till motgift för ett olyckligt äktenskaps tärande kräfta, är detta måhända endast en mörk skugga öfver hans lif; men för den fattige, som i sin dagliga möda skall bära bördan af en dylik förening, är det en tyngd, som nedtrycker honom med hela sin oemotståndliga vigt, En ung man börjar sin bana utan rikedom, men med en god uppfostran och ett yrke, som likt de flesta sådana icke medger något öfverflöd, åtminstone ej förrän han vunnit framgång i sina sträfvanden, Hans inkomster räcka emellertid till för urgkarlslifvets behof. Han är nöjd med sina tarfliga rum, sin spisning på månad och sin