Aftonbladet – 28 juli 1874, sida 3

I Fartyg, som komma från icke smittad hamnar och icke ha anlöpt smittade platse leller haft förbindelse med smittade farty; och på hvilka icke under resan några mis tänkta sjukdomseller dödsfall ha inträffa få fri praktika. De fartyg deremot, s01 icke ingå under dessa kategorier, underk: stas så snart som möjligt efter ankomste sträng läkareundersökning i afseende på bi sättningens och passagerarnes helsotillstånd fartygets befälhafvare och underbefäl är vid straff, som närmare skola bestämma: förpligtade att lemna upplysning om all bland besättning eller passagerare förekomn misstänkta sjukdomssymptomer, hvilka kom mit till deras kunskap. I fall intet miss tänkt sjukdomseller dödsfall har förekoni mit, får fartyget med innehåll genast fr praktika. Finnes koleralik om bord, begrafvas dess: genast i land, hvarvid de beströg riklig med nysläckt kalk. Kolerasjuke eller miss tänkt sjuke föras till sjukhus. Passagerar och besättningar på misstänkta eller smit tade fartyg måste alla badas 10—15 minu ter i vatten, som innehåller en viss mängc nysläckt kalk (omkring 10 lod kalk på e! tunna vatten), hvarefter de äro fria. Sam tidigt desinficieras dera8 kläder med svat velsyrlighet. Sänghalm eller hö uppbrännes Fartygets alla rum desinficieras grundligt med svafvelsyrlighet. Derefter erhålla far tyg och last praktika. Är det omöjligt att vårda de sjuka iland. lägges fartyget med last och den till farty: gets betjenande nödvändiga besättningen i sträng observationskarantän, till dess sjuk. domsfallen slutat med helsa eller död, hvar. efter rening och desinfektion af folk och fartyg företages. Den öfriga delen af besättningen och passagerarne underkastas genast ofvannämnda reningsprocess och lemnas derefter fri. Vid desinfektionen af klä der och effekter utsättas dessa i en timmes tid för svafveleyrlighetsångor (20 grammes förbrännas för hvarje kubikmeter lutt irummet), vädras derefter en timme, innan de återlemnas till egarne. Vid desinfektionsanstalter skola kläder finnssiförråd att begagnar, under det att de inficierade effek terna renas, Detta betänkande förekom till diskussion på kopgressens sammankomst den 15 den: nes. Före diskussionens början afgåfvo de turkiska, egyptiska och franska representanterne en förklaring, att de ingalunda kunde godkänna kongressens beslut om afskaffande af karantäner till lands. Den derpå följande diskussionen om hamnkarantänen var mycket liflig, Först talade Souze (Portugal), Orfanides (Grekland), Bartoletti (Turkiet) och Fauvel (Frankrike) mot det af komiten föreslagna afskaffandet af bamnkarantänen och för dess bibehållande. Med stor vältalighet framhölls nyttan af denna inrättnig icke blott i allmänhet, utan äfven i de särskilda fallen. Häremot upp: trädde Dickson, Semmolo, Kjerulf (Norge), Berlin (Sverige), v. Kapelle och Schleisner, åberopande sin erfarenhet för motsatsen. Särdeles märkliga — heter det i referatet — voro de noggranna statistiska upplysningarna från Norge och Sverige, af hvilka det visade sig, att på den tid, då karan tänssystemet ännu bibehölls, uppträdde epidemierna fem gånger starkare än derefter, dh ett motsvarande revisionssystem inför des. Hirsch, v. Pettenkofer, Sigmund och Drache jemförde ur praktisk och vetenskaplig synpunkt nyttan af karantänssystemet och af revisionssystemet och ställde sig afgjordt på komitens sida. Diskussionen skulle fortsättas nästa dag.