Aftonbladet – 24 juli 1874, sida 3

Strödda underrättelser. Kommunikationsväsen. En Suez-kanal för två och ett halft årtuser sedan. Det nyligen af Lesseps framkastade hotet att åter stänga Suez-kanalen leder tanker I tillbaka till en grå forntid, då det redan fanns en förbindelse mellan Medelhafvet och Röds hafvet. Times kallade väl nyligen Lesseps kanal -den moderna vetenskapens underverk men verldsbladet hade säkerligen glömt, att der gamle historikern Herodotos redan berättar om Jen sådan vattenväg, och att den af de gamle legypterne anlagda kanalen med få afbrott va farbar hela 800 år in i vår tidräkning. Detvar väl då icke en direkt genomgräfning från haj till haf; men en kanalförbindelse fanns dock. förnämligast för att underlätta förbindelsen mel. lan Egypten och Arabien. Under det att Lesseps kanal nu går i nästan rät linea från Port Said till sjön Menzaleh, genom Ballahoch Tunsah-sjöarne till de så kallade Bittersjöarne och vidare till Suez, seglade man i fordna da: far uppför de pelusiska Nilarmarne, och när essa icke längre voro segelbara, fortsatte man resan på en kanal från Bittersjöarne till närhe. ten af Suez. När denna kanal först blef anlagd, är höljdt i forntidens mörker. Visst är, att den förskrifver sig från faraonerna, hvilka äfven utförde andra jättestora byggnadsarbeten, hvilka ännu i dag sätta verlden i förundran. Cham. pillon tror, att den första kanalen från Nilen till Röda hafvet är bygd af Ramses II omkring 1300 år före Kristi födelse. Historiskt säkert är det, att Neko, Psammetiks son, beslöt bygga en sådan kanal och påbörjade den omkring 600 år före Kristi födelse; men midt under arbetet afbröt han det. emedan oraklet hade förklarat, att han arbetade för främlingar. Oraklet uppgaf säledes enahanda skäl, som förmådde den engelske premierministern, lord Palmerston att sätta sig emot kanalarbetet. Det ans fordom af engelske statsmän såsom en afgjord sak, att en dylik kanal vore hotande för de britiska besittningarna i Indien, emedan vägen dit då blefve kortare för Ryssland och i synnerhet Frankrike än för England sjelf. Detta är också sanntnog. Lägger man härtill, att samme Lesseps, som anlade kanalen, umgås med en jernvägsplan, som icke så mycket skulle bli af nytta för den ryska handelsförbindelsen med Mellanasien som för de ryska trupptransporterna till dessa trakter, kan man nog förstå, att engelske statsmän af den äldre skolan sågo snedt på Lesseps kanalplan. Frankrike umgicks äfven för en tid sedan med planen att göra Medelhafvet till ett franskt haf-; kanalen skulle underlätta denna lan, och den skulle bli till stort gagn för de ranska sjöstäderna, Allt detta sågo de engelske statsmännen ; men då de funno, att de icke kunde förhindra kanalanläggningen, hade de gjort klokare i att med en rask vändning ställa sig i förbindelse mrd Turkiet och vicekonungen af Egypten samt öfvertaga ledningen af ela arbetet. Men kallade Times, som till en början ansåg kanalen för en omöjlighet, den sedermera för den moderna vetenskapens underverk, var deremot dr Livingstone på riktigare spår, då han skref: Hyad man i vår tid kan göra anspråk på, är att ha återupptäckt hvad som hade fallit i glömska, nemligen de feniciska skepparnes kringsegling omkring Afrika 600 år före Kristus. Man trodde dem då icke, derför att de påstodo, att de vid kringseglingen omkring Libyen (så kallades då för tiden Afrika) hade haft solen på höger sida. Men just detta bevisar för oss, att deras berättelse var sann-. Herodotoss yttranden härom ha särskildt gifvit Livingstone mycket att tänka på, då den gamle grekiske historieskrifvaren i sammanhang dermed talar om Nilens källor efter de berättelser, han hade hört af skrifvareu vid Athene-templet i Sais. Detta ställe hos Herodatos lyder sålunda: Libyen (Afrika) är omgifvet af vatten med undantag af den del. som gränsar till Asien. Konung Neko i Peypten var. så vidt man vet, den förste som förskaffade visshet härom; ty då han hade upphört med att gräfva kanal från Nilen till Arabiska hafvet, utsände han några fenicier med fartyg och befallde dem att resa förbi Herkulesstoderna (Gibraltar) och derefter återvända till Egypten.. Fenicierne seglade ut från Röda hafvet. När hösten kom. gingo de i land och sådde samt fortsatte resan, när de hade skördat säden. Efter två års förlopp och under det tredje kommo de genom Gibraltars sund tillbaka till Egypten och berättade. hvilket icke föreföll mig Herodotos) troligt, ehuru andra tro det, att de rid kringseglingen af Libyen hade solen på höser hand. Så erhöll man först kunskap om Liyen; fenicierne påstå att det är kringflutet af atten. Herodotos. som eljest sjelf berättar tilläckligt med otroliga saker, borde icke ha varit misstrogen i afseende HE Ta berättelse. m kanalanläggningen berättar han för öfrigt vidare: Neko var son af Psammetik och blef konung i Egypten. Han påbörjade en kanal till Röda hafvet, hvilken persiske konungen Darius edermera gjorde färdig. Kanalen är så lång, tt den är fyra dagsrtesor, och så bred, att två artyg med tre rader åror kunna gå bredvid hvarndra. Den får sitt vattentillflöde från Nilen ågot ofvanför Bubastis, hvarifrån den går förbi len arabiska. byn Patumos och in i Röda hafet. Vid kanalgräfningen omkommo 120.000 gypter; men midt under arbetet upphörde han. medan oraklet hade sagt, att han blott arbeade för barbarer; egypterne kallade alla dem, om icke talade deras språk, för barbarer. Möjigen hyste oraklet fruktan, att kanalen skulle li en fara för rikets sjelfständighet, eller att en lifligare handeln och samfärdseln med andra olk skulle medföra inre omstörtningar. Den af Jarius sedermera fullbordade kanalen omtalas fven af Plinius. som uppgifver dess bredd till mkring 100 fot, hvaremot Strabo säger den vara 50. Båda ha säkerligen rätt, ty af lemninarna ser man, att den icke öfverallt hade samma redd. Kanalen begagnades äfven af drottning Cleopatra, när hon efter nederlagåt vid Actium 30 år före Kristi födelse) sökte rädda sin flotta enom att föra henne upp i kanalen; men vatenståndet i Nilen var då så lågt, att försöket nisslyckades. Kanalens förfall förskrifver sig annolikt från det 7:de århundradet efter Kristus. ts ——— — AL — ——— — ot ee