Aftonbladet – 23 juli 1874, sida 3

säkerligen oförgätliga tillrättavisning han fått. Betjenterna och husfolket rusade ut från alla håll och betraktade nyfiket detta uppträde, likväl utan att nå minsta satt blanda sig deri. Tvenne af Castletdis bekanta, söja ämnade göra honom ett morgonbesök, stannade med häpnad bredvid den den liflösa kroppen; de Vigne gick öfver den med en föraktlig blick, Men för dj-lep, de Vigne, hvad är på färde ? Granville skrattade sitt stolta, korta skratt. Jag har endast gifvit ex vär en lexa för lifvet, lord Mönckton. Få äro väl de, som ej hålla med mig, att det behöfdes, men finnes det nögon, så är min adress, Hötel de Londres. God morgon, mina herrar! Då han gick till sin vagn, hvilken stod längre bort på gatan, kom en medelålders, gpenslig och vacker karl vördnadsfullt hus gande fram tillhonom, SKR Jag ber om förlåtelse, herr major, att jag uppehåller er på gatan, men tillåt mig i all ödmjukhet fråga, om herr majoren mattas någof bref från mig i Krim? De Vigne gjorde en afvisande ätbörd med handen, : Då jag en gång afskedat en tjenare, öni skar jag ait ej Vidare bli besvärad med hang förhatliga bsyn. Det är ej min mening att länge genera er, herr major, och jag skulle säkerligen ej utan något vigtigt ärende hafva gått fram till er. Har ni läst mitt bref sir? Läst def! Tror du jag ovrng mig. med att taga notis om innehållet åf detiggarbref, sådana lymlar som du behaga till: skrifva mig. ; : Han talade i en häftig och hög an jon, Tanken på hvilkon väsentlig roll denna fale kammartjenare spelat i Castletons komplött