Aftonbladet – 22 juli 1874, sida 3

höjden, der då endast ytterst t byggnader fötökmer 2 Skälle icke i Stockholm m.T så vidsträck: och Helsesamira ttkantef ARI andet a spårvägar medföra gamma restitat? Utm tvifvel och med dylikas ambringande skull dessutom på ett naturligt sätt regleras et wmissförhållande, som redan har antagit allt för storas dimensioner för att icke fram kalla väldsåtima förryckningar, när krisen en gång bryter tt, ock dem skall ganska säkert icke länge låta vänta på sig! Man falär här om att våra gator i all mänhet årg för smala för att lägga spår vägar å desammå. Det må till en viss grad vara en sanning, möt så länge det finnes plats för våra otympliga omnibusar, så torde en nätt spårvagn kunnå tra fiköra med mindra men för rörelsen och till större beGqvämlighet för stockholmarne sjelfva. Ty att våfå oömnibusar icke äro snabba i sina rörelser, deroft kam väl icke gerna vara mera än en mening, och de störa derföre trafiken oändligt wycket mera än spåfvågnhar, som ögonblickligen kunna stop. pas medölst det brons, som den på en platform stående ktsken har framför sig, lika som de äfven kunna, till följd af sin lätt het och derigenom att de framrulla i jernspåren, gifvas större bastighet än omnibugarna. Dertill kommer äfven en annåt ganska vVigtig sak, den nemligen, att en spår väg å ena sidan å gatan eller två, en å bvarje sida, alltid bidrager till att reglera i stället för att försvåra trafiken, i det att de äppgående bkdonen alltid hålla sig i samma linie liksom nu t. ex. trottoirerna å våra gator den i olika direktioner gående publiken begagnar olika sidor gatan. Nu är det visserligen sant, att i Amerika alla vagnar, eller åtminstone de flesta, passa in kh spårvägarne, som öfverallt äro lika breda, mön om äfven här detta ännu icke är fallet, så kan män låta det ena hjulet släpa i den ena spårskenan och derigenom regleras trafiken lika väl. Stadefullmäktige hafva, af hvad skäl veta de bäst, nyss slopat denna fråga, om hvil ken man med skäl kan säga att den är en Stockholms Hfsfråga.! Ty de skäl, som lemnats, kunna ur ingen synpunkt änses vara tillfredsställande. När män icke i: Stockholm, der det ena dubiösa bolaget efter det andra bildas, kan åstadkomma ett kapital af 300.000 rår för att främja ett allmännyttigt företag, så synes som man med tacksamhet borde mottaga anbudet af ett utländskt kon sortium, som, möjligen med egen risk, vill öfvertaga denna skyldighet. Till lycka för vår stads framåtskridande hafva högre myndigheter ännu ett ord meå I laget, men om, som kanske är att befara, lessa betrakta saken ur samma inskränkta synpunkt som stadsfullmäktige, så skulle, om Tyresö-kolonien med ty ktföljande bana komme till stånd, detta blifva för de hedervärde .stadsfäderne ett nytt och beqvämt stöd för vägran, när frågan om koncession iter Upptoges. Men äfven om, såsom jag, uppriktigt sagdt, tror, det icke blir något af med hela kolonisationen, så kunde dock sjelfva förslagets tillvaro ha tjenat såsom ett dylikt de obot: färdigas förhinder emot främjandet eller tillstädjandet af andra verkligt praktiska och nyttiga företag, och det är derföre jag funnit det angeläget att söka ådagalägga det opraktiska och gagnlösa i denna kolonisationsplan. HN.