Aftonbladet – 20 juli 1874, sida 2

lA-S betacknade afdelningar, bland hvilka T befolkningsstatistiken icke blott innehar Juti Befolkningsstatistiken för 1851 —1855, 8 Way Vy TS. VV. FF WW. Ww TINVNI ET NN EE F YA ww. me. -Jniogens hela summa alltid är den manligas Vv LU HOLULKUVHA VUCHUV UVECHNARGUV UNLURY korrespondera med Banken. Postoch Telegrafadress: Handelsbanken. (4593) essss——— tt e-——en I STOCKHOLM den 20 Juli. I närvarade stand omfatta Bidrag till Sveriges officiela statistik aderton, med litt. främsta platsen under litt. A — och detta af det giltiga skäl, att befolkningsstatistiken i allmänhet är all statistiks medelpunkt och enhetsband, förutom att just den svenska, på grund af sin höga ålder, är ensam stående — utan ock nu mera genom bearbetningens eminenta förtjenster intager ett verkligt hedersrum. Lemnar man äldre försök ur räkningen, så hade vårt lands officiela befolkningsstatistik fyllt sina hundrade år — påbjoaden 1748, bar den fortgått från och med 1749; den första af de till och med 1855 verkställda tjugufem folkräkningarna utfördes 1751 — när man för omkring fem ton är sedan skred till en ny organisation, dels genom inrättande af den statistiska byrån, som trädde i verksamhet 1858, dels genom fastställande (1859) af ett nytt sätt för åvägabringande af primäruppgifter till befolkningsstatistiken, hvarefter dels för hvarje år nominativa utdrag ur vigsel-, födelseoch dödsböckerna samt summariska (beräknade) folkmängdsredogörelser af presterskapet afgi!vas, dels äfven perio. diskt (hvart tionde år) återkommande folkräkningar anställas genom nominativa utdrag ur husförhörs-längderna (samt, i de två största städerna, genom särskild räkning medelst 8. k. hushållslistor). Från sjelfva öfvergångsperioden ega vi tryckt 1857 1860, ett verk, som ofelbart skall förblifva en af den statistiska literaturens prydnader. Dessa volymer innehälla nemligen någonting vida mer, än hvad titeln angifver eller dep närmaste anledningen påkallade. Vårt gamla, befolkningsstatistiska material stannade länge i handskrift, delvis obearbetadt; först 1818 blef på statens bekostoad utgifvet ett sammandrag för 1811—1815; dessförinnan eger man blott summariska riksuppgifter, och äfven derefter voro säväl bearbetning som publikation allt för ofullstäcdiga. Men af detta i saoning utomordentliga, statistiska arkivmaterial har centralbyråns n. v. chef i den nyss nämnda berättelsens för 1851—1855 tre afdelningar meddelat och sålunda gjort för vetenskapen tillgängliga de väsentligaste hufvudreaultaten, hvarefter en bearbetning länsvis af samma rikhaltiga grufva påbörjats och i Statistisk Tidskrift offentligzgjorts, som redan omfattar hufvudstaden och halfva antalet nuvarande län, Efter berättelsen för 1851—1855 hafva sedermera följt, hvardera i tre afdelningar, den för 1856—1860, efter 1860 års folkräknieg, och den för 1870, efter detta års folkräkniog, hvarjemte för hvarje är, uom sjelfva folkräkningsåren, således för 1861— 1869 och 1871—1872 utgifvits kortare berättelser. Af den på 1870 ärs folkräkning grundade bsrättelsen har tredje och sista afdelningen helt nyligen utkommit: det är den, som föranledt dessa rader, och ur hvilken vi i det följande skola anföra några data at mera allmänt intresse, på samma gång som vi påpeka några af de ytterligare framsteg, vår befolkningsstatistik härmedelst gjort. Medan tilltörene befolkningens fördelning efter ålder var inskränkt till fleråriga klasser, medgaf den vid näst sista allmänna folkräkning införda reform i meddelandet af primäruppgifter till befolkningsstatistiken den vigtiga förbättringen, att antalet inne vånare inom hvarje lsfnadsår kunde meddelas. Härtill har byrån denna gång ytterligare fogat en kombination af åldersfördelningen med civilståndsfördelningen, särskildt för hvardera könet, länsvis och med skilnad mellan landsbygd och städer, medan man förnt endast haft summariska uppgifter om personer öfver 15 år, som ej inträdt i äktenskap. Jemförelsen mellan de nu vanna och de äldre uppgifterna utvisar en progressiv ökning af antalet ogifte öfver 15 är inom båda könen; samma förhållande angifves också af sjunkande antal ingångna äktenskap och försenad flder för giftermålens ingående År 1825 voro ogifta mankön öfver 15 år 26,50 proc. af hela mankönet och inom det andra könet 25,62 proc. af hela antalet, år 1850 resp. 28,97 och 27,54 proc., men 1870 hade de ogiftes procenttal sjunkit till 27,25 och 27,10 proc. Således tyckes en tendens till förbättring visa sig. Härom yttras emellertid i berättelsen, att hufvodorsaken säkerligen ligger i utvandringens inflytelse att betydligt förminska det absoluta antalet ogifte öfver 15 år och derigenom å ena sidan höja det relativa antalet gifte och å andra sidan sänka det relativa antalet ogifte. Folkräkning efter folkräkning utvisar, att qvinnokönets antal är betydligt större än mankönets: 1870 funnos 2,151,872 qvinkön mot 2,016 653 mankön (undantag: Jemt lands län, der allt sedan 1863 de årliga summariska folkmängdsuppgifterna ådagalagt, att den manliga befolkningen oafbrutet varit talrikare än den qvinliga). Likväl öfverstiga de födde at mankön alltid dem at qvinkön: t. ex. under årtiondet 1801 —1810 bortåt 17,000 och under 1861—1870 nära 31,000 flere lefvande födde af mankön än af qvinkön. Båda dessa förhållanden äro, som bekant, så konstanta, att man väl kan kalla dem för statistiska lagar eller, om man ej tycker om detta uttryck, kan: man ju hänföra dem till de positivistiskal: filosofernas faits generauz. I det föriopp, hvarunder den större dödligheten bland man-: könet först utjemnar och sedan omvänderi: förhällandet — så att den qvinliga befolk-: betydligt öfverlägsen, ehuru mindre antall! qvinnor, födas. — iakttages nu en märklig förändring sedan århundradets början. Åren TOM sO1A 2233... I MON mag Knt AAA