Aftonbladet – 11 juli 1874, sida 3

slutet mellan fyra bräder, gå en långsam upplösning till möte, eller hafva visshet om art det inom loppet af 20 minuter är förvandladt till stoft. Till en af de mest oitiske vetenskaplige målsmän för saken, professor Polli i Milano, skrifver ett frnotimmer: Jag förstår argumentets riktighet så väl, att jag sjelf, om så göres behof, vill vara den första, som låter sitt lik brännas. Det tyckes böra vara hvars och ens naturliga önskan, att efter döden icke förgifta luft och vatten för dem vi i lifvet älskat.. -En herre skritver: Här inlagdt har jag nöjet tillställa er 10.000 francs som ett litet bidrag att befrämja likförbränningsreformen. Jag hoppas att det icke skall finnas något hinder för mitt eget liks förbränning, äfven om min död skulle vara nära förestkende. Till den goda sakens befordrande har prof. Polli emottagit flare penniagsändningar, innehållande 10.000, 5000, 2000 och 1000 francs, och man hoppas att dessa fvmpel skola på många håll vinna efterfölj Studier over Bong Valdemars jordeboo; efter trykte og wutrykte kilder; af Johannes Steenstrup. Anden Afdeling (Kjöbenbavn 1874). Å: första häftet af detta om sorgfälliga och sjelfständiga stadier vitnande arbete egnade vi i fjor en utförlig redogörelse. Det pu utkomna häftet egnar sig mindre för allmänheten, och vi vilja blott påpeka dess tillvaro. Det atgör en på inemot 500 sidor fortgående kommentarie till den gamla källskriften, som enligt professor PaludanMällers för några år sedan framstälda hypotes ej skulle ega det värde man tillmätt densamma och i sjelfva verket blott skulle utgöra en samling prof på medeltida skönskrift. Hr Steenstrup, som i k. biblioteket i Stockholm noggrannt studerat sjelfva det der befintliga originalet af handskriften, apser cig nu icke utan skäl kunva säga i slutet af sin afbandling, att jordeboken har för Danmarks äldre historia ett utomordentligt högt värde och innehåller oändligt många fullt pålitliga upplysningar om landet på Valdemarernas tid. — Svensk Advent Härold, en månadtlig tidskrift, utgifven af -Sjunde dags Advent Tryckeriföreningen (Battle Creek, Michigan) är ett egendomligt prof på svenska publikationer i Amerika. Exempelvis nämna vi, att häftet för sistlidne April månad innebåller om hvartapnat uppsatser om tro och gerningar, om tobak, om återlösningen, om fläsk, om menniskans natur och bestämmelse 0. 8 Vv. Språket är stundom en besynnerlig rotvälska, och framställningen för det mesta mera löjeväckande än uppbygglig. Meningen, tyckes vara att göra propaganda för Kristi andra ankomst, och i det tusenäriga riket är redaktören påtaglisen mer hemmastadd änvi denna verlden. Till den nämnda matvarsn, så väl som till cigarren, har han ett horn i sidan, och i öf verenss: ämmelse med Skrift kommentatorn Adam Ciarke anser han intet offer mera passande ät djefvulen, än en gris stoppad wed tobak, Ett arbete af grefven af Paris. I denfranska bokbandeln väntas inom kort de båda första delarne af ett arbete af grefven af Paris: Det amerikanska inbördes krigets historia., i hvilket krig prinsen, såsom bekant är. sjelf deltog såsom adjutant hos generalen MCiellan. Revue des deux mondesmeddelar i sitt häfte för den I Juli några utdrag ur detta arbete och inleder dem med underrättelsen. att grefven af Paris ofta har lemnat anonyma bidrag till tidskriften på i tid, då sjelfva hans namnunderskrift var annlysts. .— Franz Pulszky, den bekante ungerske Politikern, lär ha för afsigt att utgitva sina memoirer. Man lofvar sig i dessa anteckningar högst intressanta meddelanden och upplysningar om den ungerska politikens och litteraturens tre senaste årtionden. — Qriginalmanuskriptet till Ch. Dickens roman Vår gemensamme väne har blifvit såldt i Newyork för 810 st. — Prins Georg af Preuseen jeudonyvine; G, Konrad) har skrifvit ett Uremati fem akter: cLlfriia vom Monte-Salernor, hvilket har utkommit i Berlin. .— En förment opera af Cimarosa. Flere tidningar i Paris ha berättat, att en ung musikus skulle i ett kloster i Florens funnit en förnt okänd opera af Cimarosa — Margherita di Vaenza — och insändt benne till konservatoriet Paris, Denna underrättelse har befunnits vara n enka. Från Italien upplyses nemligen frös illförlitligt håll, att Cimarosa aldrig har skrifrit nåvon opera med detta namn. — Bildhuggaren Vincenzo Vela i Tessin lär somma att af sina schweiziska landsmän fa i ippdrag att i Carraramarmor i storartade dimenioner framställa eden vid Ritli, hvilket konstverk skall resas på nämnda plats till minne af len nya edsförbundsförfattningens antagande.