Aftonbladet – 6 juli 1874, sida 3

och man har i stället valt den utvägen ait -Junder departementschefen ställa flere direktörer med en mer sjelfständig makt i spetsen för de särskilda grenarne, såsom jernvägsväsendet, kanalväsendet, fyrväsendet, väganläggningarna och telegrafväsendet, och härtill har nu kommit en dylik orgånisation för skogsväsendet. Ett förslag från regeringen om anslag af löner åt två s. k. ge: neraldecisorer, hvilka — närmast efter danskt Il mönster — skulle öfvertaga högsta lednin gen af den räkenskapsmässiga revisionen af Istatens räkenskaper, kom denna gång icke l under behandling, hvaremot man på förslag af J. Sverdrup beslöt uppmana statsrevisio nen att inkomma till nästa års storting med lett betänkande angående den ändamålsenliI gaste formen för revisionen af statens rä: kenskaper. Man tyckes härvid ha utgått från den uppfattningen, att det nuvarande förhållandet med två revisioner, båda a poj steriori, och af hvilka den första, revisionsI departementets, hufvudsakligen blott är af räkenskapimässig art, hvaremot den andra, som verkställes af den af stortinget valda statsrevisionen, företrädesvis sysselsätter sig med de koustitutiofella realitetsfrågornä, icke är fult tillfredsställande, och att det lisynnerhet kunde vara önskligt att tillförI säkra. sig en på förbadd utöfvad kontroll I derötver, att utbetalningarna ur statskassan lake i noggrann öfverensstämmelse med de af den änslagsbeviljande makten fattåde besluten. Denna fråga, som först kom under behandling -på de sista dagarnel: af stortingets sammanvaro, tycker varal temligen vidtutseende och föranledde yttranden, som antyda, att hönframdeles, när hon Bkall företagas till slutligt afgörande, kommer att medföra allvarsamma meningsstrider. Slutligen mä i fråga om nya tjenster nämnas ett anslag, stort 3000!spd., till två attachestipendier ät norske tjenstemän eller konsulattjenstemän, hvilka stipendier enhälligt och utan debatt blefvo intörda i den diplomatiska budgeten på förslag af stortingets konstitutionsutskott. Detta anslag, som icke är utan sin märklighet, tarfvar några ord, till upplysning om dess syftemål. För förslaget, hvilket, såsom nämndes, uteslutande är att tillskrifva vederbörande stortingsutskotts eget initiativ, ligger den åsigten-till grund, att det måste erkännas vara en brist hos organisationen af vår diplomati och vårg konsulatväsen, att det finnes så föga sammanhang. så väl mellan dessa båda institutioner inböraes som niellan dem och rikets inre administratiop. Hvar och en af dessa grenar af embetsmannaväsendet står för sig sjelf, så att nästan ingen inbördes omflyttning af personalen sker. Man har pål den senare. tiden väl några exempel på, attl norske civile eller militäre tjenstemän ha I blifvit anställda såsom aflönade konsuler, Men att.personer, som ha blifvit utbildade i konsulattjensten eller i den norska inre administrationer, omedelbart derifrån ha blifvit öfverflyttade till diplomatien, har icke inträffat. .. Det är också nästan utan exempel, att någon, som har fått en diplomatisk befattning, har återvändt till den inre statstjensten.-.Detta måste likväl erkänuas vara en brist vid tjenstemannaväsendetgs organisation. För att sköta sina befattningar i främmande länder behöfva icke blott konsulerne, utan äfven diplomaterne kunskap om hemlandets styrelse och förhållanden, isynnerhet dess produkter och handelsförhällanden, och det vore derför önskligt, att! några af de förenade rikenas diplomater vore utbildade i statens tjenst hemma, Af samma skäl vore det ändamålsenligt, att de diplomatiska platserna stode öppna äfven för de konsuler, som hade yisat största för : måga att kunna befrämja rikenas kommer-! siella intressen. Öfver hufvud taget kan det knappt betviflas, att öfverdyttandet af duglige män från hvilken af dessa tre administrationsgretar som kelst till-bågon af de båda öfriga skulle gifva hvar och en af dem en vidsträcktare synkrets och större energi, . Att åstadkomma ett sådant samband har likväl naturligtvis sina svårigheter, isynnerhet derför stt de högre diplomatiska platserna krälva sin särskilda utbilduing, som måste eller åtminstone lättast kan förvärfvas genom förutgående tjenstgöring på lägre diplomatiska platser, säledes antingen i utrikes kabinettet eller vid legaTtionerna, och det är för detta ändamål man ou har anslagit de nämnda lönerna.till tvål laya attacheplatser, hvilka skola besättas! I med norska tjenstemän eller norrmän, som äro eller ha varit anställda vid konsulatväsendet, för en tid af högst två år. Genom detta sistnämnda tillägg har man haft för afsigt att ställa så till, att dessa befattnin gar, blott bli öfvergångsplatser, från hvilka innebafvarne efter nämnda tids förlopp öt vergå antingen till diplomatiska embeten eller till konsulsplatser eller till. tjenstebelfattningar hemma.Lönen är, såsom redan nämnts, 1500 spd. årligen för hvardera, Till förberedande åtgärder i anledning atl. Norges deltagande i den internationella utställningen i Fladelfia blef det af regeringen föreslagna beloppet af 5000 spd. beviljadt med stor röstpluralitet. Deremot förkastades en kongl. proposition. om bevil jande af ett större belopp till uppsigt vid torskfisket utanför Söndmöres kuster och l vid storsillfisket i:-Noraland. Hvad man i synnerhet -hade;emot detta förslag var, att en något strängare polisuppsigt. skulle införas vid det fiske, som försiggår utanför territorialgränsen på fiskbankarne vid SöndI möre, hvari, såsom bekant är, svenska far tyg från Bohuslän i större mängd deltaga. Det aumärktes, att ännu icke någon sålan tendens visat sig att öfverskrida den territorialgräns, utanför hvilken fisket är fritt för aila nationers fartyg, att man kunde behöfva en så storartad sppårat som sta tionering af ett specielt uppsigtsångfartyg, såsom af regeringen blifvit föreslaget, likasom: man fann, att det skulle vara lika oklokt somobilligt mot de svenska fiskefartyg, som på detta fält ba varit och fortfarande äro norrmännens läromästare, att l vidtaga åtgärder, som kunde leda till eller åtminstone uppfattas såsom onödiga trakasq serier. I tullbeskattningen blef denna gång inIgen förändring företagen, i det att till och -I med några af vegeringen föreslagna mindre j I väsentliga ändringar enhälligt blefvo förI I kastade med antvdan att man sannalikt nn