Aftonbladet – 6 juli 1874, sida 3

Det norska stortinget. TI. Likasom i grannländernas representatiopar spelade ätven i det norska stortinget frågan om dyrtidstillägg till åtakillige tjenstemäns och andre offentlige fanktionärers. löner i år, encator.roll. Från regeringens sida hade ett förslåg blifvit framlagdt, hvilket omfattade de festa löner och gick ut på ect tillägg af 25 procent af hvad hvarje lön. ntgjorda till och med 400 spd och 122 procent .af hvad: den utgjorde till och med 1,200 spå., hvarefter högsta tillägget skulle bli 200 spd. Häri voro icke löner på mer än 2.000 spd. inbegripna, hvaremot för flere at dessa en större fast förhöjning hade föreslagits.. Efter utförliga debatter, under hvilka åtskilliga förslag framställdes rörande den gräns: för ,lönernas storlek, utöfver hvilken något tillägg icke skulle gif vas, stannade man vid en gräns af 1.000 spå.; emellertid beslöts dessutom på förslag af J. Sverdrop en annan mycket väsentlig förändrirg i den at regeringen uppställda akalan, så att tillägget för löner under 400 spd. höjdes från 25 till omkring 33 procent, hvilket skedde i den form, att tillägget, i stället för, såsom var förslaget, för budgeterminen 1 Juli 1874 — 30 Juni 1875 beviljades. redan från ,den,I.! April. 1874, Rageringens förslag om fast förhöjning a? några af de största lönerna blef deremot enhälligt förkastadt. Bedan det här nämnda beslutet om dyrtidstillägg till lönerna var fattadt, blef derefter ungefär samma skala lagd till grund för en följd af beslut om tillägg för ötskilliga andra offentliga tjenstemän, Äfven på annat sätt drog. man försorg om att lindra, den dyra tidens bördor för dem, som ha offentlig anställning, men icke äro fast aflönade; s. t. ex. gjordes efter enskildt. initiativ en ändring i lotslagen, hvarigenom -lotspenningarne förhöjdes med en fjerdedel, likasom på förslag af stortingets militärutskort en löneförhöjning af. tillsammans. 34.600 -spd. beviljades korporaler och manskap under garnisonstjensten och öfningarna. Tillhopa har man beräknat de af år 1874 ärs storting beviljade dyrtidstilläggen till-icke så litet öfver 300,000 spd., eller omkring 5 procent af hela. utgiftsbudgeten. Såsom i en föregående artikel nämndes, utgjorde tillökningen af den ordinarie budgeten utöfver den af det föregående stortinget .beviljade nå: ot öfver en half million spd.y hälften af denna tillök ning kommer på dyrtidstilläggen. Vid sidar af desså finns det knappt något af de. större fält, der statens anslagsbeviljande makt ingriper, som icke i år kan uppvisa en ;förökning. . Isynnerhet gäller detta alla allmänna arbeten. Så beslöt ator tinget till och med att gå längre än den af regeringea för nya väganläggningar föreslagna brigeten, likasom också betydliga summor anslogos till nya hamnanläggningar, förnämligast i fiskeridistrikternå; hvilka sjelf va lemna ett betydligt bidrag dertill gerom en särskild skått, den s. k. fisketionden. Ett byggnadsföretag, som länge har varit i fråga, nemligen uppförandet af ett nytt rikshospital i Kristiania, skall nu omsider på börjas, sedan bärtill tills vidare 70.000 spd. blifvit anslagna: Det hufvudsskliga skälet, hvarföre detta byggnadsföretag, hvars oundgändliga nödvändighet från alla håll har erkänts, icke för länge sedan har blilvit börjadt, har varit dön mellan de sakkunnige rådande meningsskiljaktigheten om planen för ett sådant hospital. Under de fortsatta öfverläggningarna har man alltmer gått öfver till principen att sprida hospitalets byggnader på ett större område enligt dets..k. -Paviljongssystömet. -likasom man har inskränkt antelet af sjuksänagr, så att det maximum; hvarpå planen är beräknad, är;200 sjuka, ;