Aftonbladet – 22 juni 1874, sida 2

temlig säkerhet förutse det beslut, till hvif ket komit6n skall komma. Den består af tre element: 1) de afgjorda anhängarne af republiken och Casimir Priers motion, hvilka äro sex till antalet; 2) de afgjorda motståndarne till hvarje förslag, som går ut på att organisera något, och de äro väl fem eller sex; 3) anbängarne af septennatet, moderata monarkister, medlemmar af högra centern, och den del af högern, som icke är afgjordt emot hvarje slags kompromiss, skola understödja den utväg, som blifvit föreslagen af Lambert Sainte-Croix och skola föreslå organiserandet af marskalkens makt. Denna lösnisg kommer troligen att föreslås församlingen, men det skulle vara för raskt att vilja förutsäga det öde, som skall träffa den, dä den kommer att diskuteras i det offentliga sammanträdet. Men hvad man med säkerhet kan förntse är, att om församlingen icke denna gång artager en positiv lösning, skall dess upplösning följa omedelbart efter detta sista bevis på dess vanmakt att konstituera något mer eller mindre definitivt. Preussiska regeringen har den 15 depnes i öfverensetämmelse med majlagarne af 1873 kopfiskerat konsistorialkarsan i erkebiskopsstiften Posen och Gnesen och utnämnt regeringsvicepresidenten Steimann till administrator af biskopsstiftens förmögenhet, likasom den tillsatt en annan embetsman för att utöfva tillsyn öfver kyrkogodsen, Orsaken till detta steg är, att domkapitlet efter Ledochowskis häktande har vägrat att efterkomma regeringens uppma: ning att utnämna en provisorisk administrator af dioceserna. Mod anleilnving deraf skrifver den häktede erkebitkopens organ Kuryer Poznanski: Från den 9 Juni existera ej längre konsistorierna och förstörelsen af den kyrkliga organisationen är härmed börjad. Hvad sedan? Hvem skall ru öfvertaga ledningen af de kyrkliga angelägenheterna? Vi hoppas, att till och med öm vår ställning blefve som i Roms katakomber, skola de troende och anxdliga dock ej komma att sakna ledning och beskydd. Vär erkebiskop suckar i fängelset, hans vikarie i Gnesen befinner sig också redan mellan fängelsemurarne, och så smf.ningom kommer äfven turen till de andra. Trots detta skall dock säkert alltid kunna finnas en, som representerar kyrkaus ganna tro och enheten med den apostoliska stolen. En hvar må känna sig förpligtad att skaffa sig upplysning derom, och då han fått sådan, är han skyldig den i fråga varande den blindaste lydnad. Tidningen tillägger vidare, att Ledochowski före sitt häktande bestiwt, hvilka domherrar, som efter hvarandra skola öfvertsga biskopsstiftet. Nut, Zeit. anmärker härvid, att sålunda tyckes vara tillsatt ett slags hemlig administration, som påminner om den polska nationalregeringen 1863, och hoppas att regeripogan nog skall yeta att komma åt den. Ealigt ett telegram till Hamb. Corresp. fanns ensamt i Gnesens kassa a mill. tblr i kontanta penningar och värdepapper, förutom en anppan stor fond tillhörande aet katolska hospitalet, hvilken äfven kopfiskeradee. Regeringen stängde det katolska seminariet, ställde ett af barmhertighetssystrar skött barnhem under en kommissaries uppsigt och lät slatligen stänga Lorepzkyrkan, evär det icke fanns en enda prest, som ville öfvertaga den förre kyrkoherdens befattning. Man tror, att den poleka provinsiallsndtdagen i sinom tid skall komma att protestera mot dessa åtgärder och begära af regeringen, att de ctorhertigdömet Posen genom Wientraktaten medgifna autonomiska rättigheter må erkännas. En skdan protest kommer dock sannolikt ej att medföra rågon verkan. I dessa dagar har hållits ett stort katolekt folkmöte i Mainz, hvars förbandlingar och resolutioner utgöra ett slående bevis på den stämning, som är rådande bland katolikerne mot furst Bismarck och det tyska rikets ledande statsmän. Mötet bivietades af omkr. 500 deltagare från Tyskland, Österrike och Schweiz, förutom af katolikföreningens medlemmar. Bland de närvarande sågos många af centerpartiets mest framstående medlem: mar, redaktörer af klerikala tidnivgar o. B. V. och man väntade att Windätborst, Meppen, Majunke och Reichensperger skulle komma att öfvervara det. Under mötet, som hölls i en med Triers, Kölvs, Posens och Gnesens florbehängda biskopliga vapen prydd sal, ingingo lyckönsknivrgstelegram från katolska korporationer i Pressburg, Wien, Danzig, Freiburg, Prag, Linz, Utrecht, Zirich och många andra städer; katolikerne i Amerika hade öfversändt en adress med 40,000 underskrifter, från italienska katolska korgressen i Venedig förelåg en telegrafisk helsning, och slutligen hade katolikerne i Englanå genom hertigen at Norfolk insändt en dylik helsning. Mötets egentliga förhandlingar skedde för slutna dörrar; men tidningen Germania i Berlin har dock redan offentliggjort ett referat af de antagna resolutionerna, som kulminera i den förklaringen, att det tyska rikets nuvarande författning och utrikespolitik böra förkastas, att arbetarerörelsen måste hejdas genom lämpliga åtgärder från statens sida, och slutli. gen att det är de tyska katolikernes uppgift att med oförtrutet mod arbeta för kyrkans, det tyska folkets och individens naturliga rättigheter och att alla katoliker skola uppmanas att ansluta sig till detta program. Bland de många talare, som togo till orda vid de mer enskilda sammankomsterna, nämna de tyska tidningarna riksdagsmedlemmen advokat Lingens, som uppmanade till vallfärder till Frankrike, friherre von Frankenstein från Baiern (äfven rikslagsmeälem), som hoppades, att de preussiska kyrkolagarne skulle stöta på ett oöfverstigligt motstånd mot den nuvarande lagstiftningen. Efter Bismarck, sade han, är en liberal politik omöjlig. i Tyskland; let återstår blott en konservativ, och denna an blott bäras af de män, som i riksdagens ;entrum med mod och kraft kämpade för örfattningen, för sanning, för rätt och friet. Det väckte stor uppmärksamhet att nötets ordförande, friherre von Lö, vid festnältiden föreslog en skäl för Österrike, för det land, från hvilket vi utan egen förrållan blifvit skilda, och med hvilket vi jiafva gemensamt den mest glänsande delen f tyska historien, för detta land, om hvilset den profetian gäller: Austria ultima in rbe erit. I detta yttrande se de tyska Herala tidningarna mötets kosmopolitiska arakter och Nordd. Allg. Zeit. säger i en edande artikel: Man vet nu hvad man an vänta sig af denna sammansvärjni tot rikets fred och lugn. Tydligast as dock mötets karakter genom resöationen om att riksförfattningen skall förastas. Till all lycka är den dock sh bö kaffad, att den förmår värja sig sjelf och yskland mot ett parti, med hvilket vi utan vifvel längre fram skola komma att syselsätta oss ännu mer. Bergmästareförordnanden. K. M:t har en 12 dennes förordnat tjenstförrättande ergmästaren, extra grufve-ingeniören A. . Trysen att till innevarande års slut förKT EFT