Aftonbladet – 19 juni 1874, sida 3

Hund, du vill locka mig att förorätts henne; tag din lön. Härmed sköt han horom ut genom dörren och kastade honom ved för de trenne trappsteg, som ledde ut i korridoren, TItalienaren låg orörlig efter fallet; Sabre tasche stängde dörren och gick tillbaka in uti den förfärliga ensambet, som nu väntade konom, x x x I ett tillstånd, som ej kan beskrifvas, tillbragte han nägra långa timmar, befallde sedan fram sin vagn, och då han uppstigit deri, fällde han ned de gröna sidengardinerna för fönstren. En underlig beklämning grep hela hans tjenstepersonal, af hvilken han var vördnadsfullt och innerligt afhållen. De sågo att någon stor sorg träffat deraz älskade husbonde och gingo tysta och undrande för sig sjeliva, En af betjenterna vid Lowndes-square stod just i begrepp att anmäla honom hos sin fröken, då öfversten med en afvisande åtbörd gick förbi honom och direkte upp till Violets ram, Kommen till dörren stannade han obeslutsam — var det väl underligt! Det är ingen pjutning att slita hjertat ur sitt bröst och vända sig bort från den lycka, som lockar med all jordens sällhet och fröjd! Att säga till den qvinna man af kärlek valt och af kärlek fått till brud: jag är en annans make, det är i sanning ingen obetydlig uppgift. Han hade hellre gått till döden än till ett lif, som nu i idel mörker låg framför honom. Några minuter förflöto innan han samlat styrka nog att öppna dörren och inträda, Då han steg öfver tröskeln, såg hon upp, kastade boken ifrån sig och sprang emot honom med utgträckta händer och sitt allra