Aftonbladet – 15 juni 1874, sida 3

kände hela verlder, med ett ord aallar. Det är ett besynnerligt ord detta salla-, till sin betydelse mindre vidsträckt än be gränsande; här ionefartade det ingenti g mindre än la ereåme de la creme, liksom det för en prest få lardet betecknar hela han forsansivg, för en skojflicka alia hennes skolkamrater vid en kapiiöpning endast bästkarlar, för en författare sem som läsa honom, för en nålare dem, som berömma honom, och for en p:edikant dem, som be: ardra och afguda honom. Pa grefviunsps mocagvingar bildade Ia kaute volge inom snilleta verld fyllsaden till la haute volge inom modets, ty Tåy Molymux var vandligt svag för allt wi b-ggedera, gom hade den rivgaste anstrykning af lejoc, vare sig en förfartare, öfver hvilken nationen kande sig stolt, eller en indisk prins lika fol som högmodig öfver sina ja veler. Manga bland de mest framsiäcnde i lord M:lymnxs krets voro äfven förtrogna vänner till Sabreta-che, inför hvilken aristokratien ofta fick maka ät sig för snillet, emedan — som ban brukade nttrycka sig — han föredrog gcit väl upplyst och solid: möbleradt bjorskontor fraw för alla stjernors glitter och ordenbande präl på ettivbiiskt bröst. Jag infann mig tidiet; nyfikenheten året mig att se huru lilla Tiessillias skulle bete sig i sin nya krets och jag måste bekänna, att det hemmastadda satt, på hvilket hon redan rörde sig i salongen — en stjerna med sjelfständig bana — vida öfverträffade mina förväntniogar. Hon egde icke Violets regelbundna och ovanliga skönhet — denna klassiska typ, som i formfalländning närmade sig kosstnärspenselns utsöktaste alster — men det oaktuadt tog sig Alma lika bra 86 i sin genre som den beryktade.