Aftonbladet – 10 juni 1874, sida 3

Rättegångsoch Polissaker. Trycktrihetsmålen mot Södermanlands lär lidning. Sedan juryn med ja besvarat fråga derott. Hurtvida en i tidningen Södermanland Läns Tidfiifg, för den 27 December 1873. unde rubrik Krönikas intagen uppsats vore brotts lig, prötvaåde rådstöferrätten skäligt fälla sva ek boktryckaren P. M. F. Lundberg, så som ansvarig ttgiftate af nämnda tidning, ar för i fråga varande tippsats. som innehåller fö käranden, litteratören sopold Alms borarslig namn och rykte förklenliga ere Jomlil se 2 7 iom. i ofvan åberopade tryckfri AR ning, böta Femtio riksdaler i tyeböte eh t hundra riksdalef, göm kronan tilltaler; Hvar jemte uppsatsen förklarades konfiskerad. ; Vidare förklarar rådstufvurätteti käranden, son. samtidigt bevakat talan emot svarandeti titi et annat tryckfribetsmål i hvilket svaranden blif vit från ansvar frikänd. jemlikt 21 kap 3 rät tegångsbalken, berättigad till ersättning för sins kostnader och besvär med skäligen ansedda Två hundra nittio sex riksdaler, alltiriksmynt. utom lösen för protokollen i målet efter å dem befint liga anteckningar. hvilket belopp svaranden för pligtas att genast till käranden utbetala; dock varder utslaget understäldt Svea hofrätts vidare pröfning. (S I. T.) — Poststölderna å jernvägen. Göteborg den Juni. Förbör har i dag hållits vid rådhusrät. tens andra afdelning med bäktade förre resepost expeditören C. R. Ameen, hvilken. som vi förut nämnt, är tilltalad för att under hösten 1872 ha begått flera stölder af bref ur postkuperna. Tvenne personer voro inkallade för att upplysningsvis höras i målet, nemligen pigan Anna Nilsson, hvilken berättade att hon under hösten nämnda år uppassat Ameen, som då bott i ett hus vid Sillgatan. Sandagen den 10 November hade hon, då hon skulle elda i kakelugnen, bemärkt en mängd falaska efter papper, hvilken antagligen uppkommit af de bref, som Ameen samma morgon tillgripit å bangården härstädes och uppbränt. Hon hade emellertid icke genast misstänkt oågot utin först några dagar derefter, då en postexpeditör underrättat henne om brefstölden, kommit att tänka på. attfalaskan fanns samma dag som stölden begicks. Vitnet upplyste slutligen. på tillfrågan. att hon vid vissa tillfällen funnit Ameen vara besynnerlig och förvirrad till sina sinnen. Postiljonen C. J. Hedberg, som derefter hördes, berättade att han på morgonen den 10 Nov. tjenstgjort i den postkup som härifrån afgick med iltåget. Vid !,6-tiden hade Ameen kommit in i kupen och samtalat med honom och ett par posttjenstemän, som skulle medfölja tåget. Bfjer en stund hade vitnet på begäran af Ameen zått och hemtat 2:ne flaskor porter, hvilka A. sillsammans med de andra tjenstemännen utdrucsit. Han hade emellertid icke, under den tid 1an vistades i kupen, bemärkt att Amån tillgrivit någon brefpåse. hvilken icke heller saknades, lå hela posten aflemnades till andra posttjenstenän i Laxå. Ameen visade sig äfven vid detta förhör mycket sinnesslö och kunde icke förmås att redigt jesvara de till honom framstålda frågorna. För inkallande af de begge posttjenstemän, som ört posten ofvannämde dag. nemligen postexpelitörerne Nordblad och Gabrielson, uppsköts den idare ransakningen till nästa måndag. — Mord Wexiö den 9 Juni. Ett fasaväcande mord begicks under högst egna omstän ligheter den 3 Juni på natten ungefär ?, mil rån Åsheda kyrka. Af det polisprotokoll. som ;ronolänsmannen i orten insändt till konungens efallningshafvande, inhemtas hufvudsakligen fölande: Den mördade är fyratioårige torparen Johanes Samuelsson i Sjöanäs under Sjöatorp i Notteäcks socken Mö:daren heter Carl Gustaf Carls on Milton från Björkåkra och är född 1849. örloppet vid dråpet hade varit följande: Vid emmaret Thoratorps badstuga i Åsheda socken ade Milton upphunnits af Samuelsson, som då nsam åkte på ett lass; de hade ej vexlat ord ned hvarandra, utan hade Samuelsson allt efter om han körde fortare eller långsammare dels arit före, dels efter Milton, men midtför en tuga hade Milton fattat Samuelsson i kragen; ragit ner honom ur lasset, kastat sig öfver ho om och tilldelat honom flera stygn med en knif. om han inköpt i Hvetlanda, och fortsatt att arga honom tills han märkte att lifvet flyktat. varefter han begifvit sig mot Hvetlanda; under ägen dit hade han träffat några personer och led dem begifvit sig tillbaka till mordstället. Ledan mordet pågick. hade två karlar passerat ;rbi, men ej sökt hindra honom. Posten från äshult till Åsheda bade äfven kört förbi kort ter det våldet börjat. Under förhöret förhöll g Milton tyst och stilla, ådagalade fullkomlig nnesreda, men inblandade understundom utyck. som vitnade om religionsgrubbel. Några pplysningar om anledningen till mordet hafva mu icke kunnat vinnas. Milton uppgifver, att mm ständigt fört en stilla och nykter lefnad.