STOCKHOLM den 9 Juni, I franska nationalförsamlingens samman träde förliden torsdag fortsattes debatten om vallagen. Denna dag uppträdde Louis Blanc med ett vältaligt anförande, i hvilket han försvarade den fPrenpa rösträtten, Han. utropade: Hvadl I detta land har under nära 26 år den allmänna rösträtten blifvit nutöfvad af 10 millioner valmän, och det är en i de politiska sedvänjorna så grundad princip, som I skullen vilja anfalla — I som hemten från just denna princip, och från den allena, all den makt I egen och den ställning I nu intagen, När man betänker, att det var till följd af sin Vägran att med några tiotusental valmän öka de 200,000, af hvilka valmannakåren under Louis Philippes regering bestod, som denr?, furste förlorade sin krona, förvndrar man sig i sanning Svar da historiska lärdomarnes gagnlöshet, uru många gånger ytterligare mäste man påminna er om hvad som blef af lagen den 31 Maj? Huru många gånger måste man visa er den clyckliga kedja, som eammanlänkade den allmänna rösträttens sönderstyckning med Frankrikes sönderstyckning? Öm iDecember de tappra medborgare, som reste sig och dogo för ågn konstitntionen, icka hage hala nationen bakom sig, kom det sig deraf att det bedragna folket ansåg Uhomme de coup detat för den allmänna rösträttens man, Det var också derför folket svarade dem, som uppmanade det att gripa till vapen: Aldrig skola vi försvara en församling, som beröfvat osa den allmänna rösträtten, mot en prins, som ätergitver oss den. Den lag, som Louis Bonapartes ministrar framlade den 31 Maj, var en snara utlagd för folket. Det var två snaror. Församlingen föll i den ena, folket i den andra, och kejsardömet upp: rättades. Vid den vördnad, jag har för mitt land, svär jag, att det icke åter skall bli upprättadt. Nej, det skall icke resa sig igen detta lik, hvilket fick döden genom allt det onda, det fillskyadat Frankrike, Men det parti, det lemnade efter sig, existerar ännu, och om det saknar makt att återeröfra Frankrike, saknar det olyckligtvis icke makt att oroa det, Det tillkommer er, mina herrar, att öfverväga huruvida det vore vist att gifva detta parti ett sådant fältrop, som den allmänna rösträtton och ett sådant bangr som folkets suveränitet, (Det är emot er vi vilja begagna det! ropade här bonapartisten Prax Paris.) Det skall begagnas mot oss alla, bonapartisterne undantagna: fortsatte Lonis Blanc under stormande bifall af venstern. Här finnas, min herre, märk det väl, de män, som det imperialistiska partiet sände till Mazas, och hvilka det skulle sända dit igen, om till landets olycka och vanheder det åter komme i besittning af makten, Dessa obestridliga och så lyckligt ut tryckta sanningar, säger Times korrespons dent i Paris (hvars telegrafiska redogörelse för sammanträdet vi nu hufvudsakligen följa), förfelade icke sin verkan på kammaren och helsades med upprspade bifallsyttringar af hvad man skulle kunna kalla opvositionen mot marskalk Mac Mahon, Batbie, somit6ns rapportör, sökte vederlägga Blanc. Han sökte bevisa att hvarje församling, len närvarande inbegripen, hade rättighet tt antaga en vallag. Denna församling är rald i kraft af lagen af 1849, länge uppväfd, men plötsligen åter upplifvad genom mn diktatorisk och revolutionär regering, ;ch skall nationalförsamlingen, sporde han, . 1a mindre makt. mindre kompetens än den vampartade, sjelfinstallerade regeringen af len 4 September? Falaren skrafvade dug-: igt upp sig, när han skulle försvara lag-1: örslagets artiklar, i synnerhet då han plai-: lerade för att yalmannafldern skulle be-: tämmas till 25 år i stället för 21. Han ngaf bland annat ett skäl härför, åt hvilet venstern skrattade rätt hjertligt. Han åstod nemligen att unga män mellan 31 ch 25 år vanligen ej sjelfva förtjena sitt Ippehälle, gran lefva på sina föräldrars ekostnad. Detta kan nog vara sant i de ögre klasser, hvilka Batble tillhör, men äller ej streck i de lägre samhällslagren. Gambetta och ar hade EL tee rået och gingo på en gång upp itrihnnen, 1eN ex klorna I Tours alstod iaed inta ande behag. Jag afstår min tur åt hr dufaure, sade han, som sannolikt kommer : tt säga samma saker som jag ulle sura ji oh säga dom på ett mycket bättre stt !, t å i vd