Aftonbladet – 5 juni 1874, sida 2

I enlighet med sitt beslut den 30 förliden mänad började nationalföraamlingen i mändags behandlingen af municipallagarne. Dagorinirgen föreskref att municipalvallagen skulle först förekomma till öfverläggning. Deputeraden Jozon at venstern öppnade den allmänna diskussionen. Utan att yttra sig om lagens särskilda artiklar, försvarade ban den allmänna rösträtten mot de anfall, som hotade den. Han sade: Vi hafva icke, likt andra länier, kungliga familjer, vid hvilka vi äro innerligt fästa, men nationen bar den allmänna rösträtten, vii hvilken den kåller sig fast. (Från venstern: Rådfråga den. Skrän från högern.), Jozon tillade: Jag vill spörja den hedervärde hr Giraud, som afbryter mig, hurn många gånger den alimänsa rösträtten visat sig ha rätt sedan den 19 Febr. 1871? Jag önskar blott att få framställa för er dessa få anmärkningar om nödvän digheten att upprätthålla den allmänna röst rätten i afvaktan på den vidare politiska diskussionen. Vicomte dHaussonville at högra centern förklarade sig vara en anhängare af lagförslaget. (Uttryck af öfverraskving från nägra af högerna bänkar.) Efter nägra anmärkningar om municipalfrågan gjorde han en plötslig digression och talade om detta olycksfulla parti, hvars återupp lefvande mindre vore en anledning till oro än en varning (högljudt bifall frän venstern och venstra centern) — detta parti, hvilket slungade det olyckliga, afväpnade Frank-j rike mot det förenade Tyskland. (Förnyad bifailsstorm från samma bänkar. Galloni d Istria, en bekant korsikan och bonapar tist, protesterade väldsamt.) DHaussonville sade: Jag vet icke huruvida denna församling någonsin skall bliistånd att grunda en varaktig makt, men hvilket öde som än värtar den, finnas dock deputerade, som äro begelutna att försöka denna uppgift och som tro att Frankrikes räddning bör sökas ien monarki (-bravo från högern) — icke i en monarki med Guds nåde, som betraktas som en religiös dogm, utan i den moderna monarkien sådan den uppfattades af Berryer och af alla det monarkieka partiets verk ligt stora politiker, bland dem äfven ett stort antal legitimister.. (Väldsamma af. brott från yttersta högern.) Marquis de Franclieu rusade fram midt i salen och lättade sig med en våldsam utgjutelse, hvars syfte och ordalag dock gingo förlorade för åhörarne genom det gräsliga larmet, Denna monarki. som vi upprikuigt önskade, fortsatte åHaussonville, vägrades oss. (Nyal larmande afbrott.) Då vände vi oas till den hedervärde man, som nu befinner sig i spetsen för regeringen, och lado på honom maktens börda. Men de som då ap: plåderade vårt val vägra nu att gifva honom tillräcklig styrka och då vi räcka dem vår hand, vägra de att mottaga den. (Väldsamma protester från högern.) DHausgonville upptog till besvarande nägra at de häftiga afbrott, som riktades emot honom, och uppmanade en af de afbrytande, Amedee Letvre-Portalis, att åter frän tribunen upp: repa sina loften från den 19 November, Om man, säger Times specielle korrespondent i Paris, vill rätt uppskatta detta anförande, bör man deruti se ett steg af högra centern mot venstra centern att på en gång öfvergifva yttersta högern och bonapartisterne. I enlighet med denna uppfattning : appläderades också anförandet lifligt af venstra centerp. Lefevre Portalis uppträdde derefter i tribunen och förklarade, att det votum af den 16 Maj, eom störtade misiste:ren Broglie, endast blifvit afgifvet, emedan det vore nödvändigt att välja municipalrråden före den nya församlingen. (Protester från venstra centern). För sin del föredroge han monparkien; men om republiken voterades, vore han icke nog fiende till sitt land, att upp resa sig mot en styrelseform, som blifvit) antagen af denna församling. (Högljudt skratt från venetern). En deputerad af högra centern utropade: Viljen I organisera marskalkens makt? En annan deputerad: Hvadibetyda dessa ord? Det är hvarken vallagen eller en första kammare, som organisera marskalkens makt. Om I önsken att gifva Frankrike en konstitution, är jag redo. Ea deputerad frågade hvad det var för en konstitution, man menade. Den som denna församling anser lämpligt att gifva dem, svarade Lefevre-Portalis. (Bravo från högern). Men hvad jag under hvarje regime skall försöka, det är att försvara de konservativa principerna, (Bifall från högern). Men jag får icke glömma, att jag är medlem af municipallagskomitn. (Allmänt skratt). Som ingen talare anmälde sig, skreås till votering huruvida föreamlingen skulle öf vergå till andra läsningen. En viss spänning märktes i församlingen, Man visste icke bestämdt hvilket votum partikombinationerna skulle gifva; om den andra läsningen förkastades, zkulle det betyda att lagen vore tillspillogifven och församlingens upplösning oundviklig. Bonapartisterne och alla vensterns fraktioner voterade emot den; 692 deputerade röstade, 394 voro för andra läsningen och 298 emot den. Kammaren öfvergick derefter till andra punkten på dagordningen — den organiska municipallagen. Midt under ett döfvande larm af afbrott höll deputeranden Limayrac ett tal, af hvilket dock icke ett enda ord hördes till gallerierna. Presidenten Buffet frågade om pågon önskade genmäla Limayrac. En röst från venstern: Vi ha icke hört ett enda ord. (Allmänt skratt.) Baffet: Jag vill fråga församlingen huruvida den vill öfvergå till en andra öfverläggning. ITarikesministera Fourtou: Regeringen sätter sig icke emot en anira öfverläggning, men den vidhåller det för mairernes utnämnande föreslagna sättet och skall motsätta sig hvarje förslag, åsyftande att fråntaga regeringen rättigheten att utnämna mairerne. (Larm) Nu förekom ett af dessa uppträden, som icke äro ovanliga vid slutet af mötena. Deputeraden Belcastel uppsteg i tribunen för att anhälla hös församlingen, att hon skulle inskrifva på dagordningen lagförela: get om den högre undervisningen. (Protester från venstern.) Undervisningsministern Cumont förklarade sig benägen att gå in härpå, om församlingen äfven önskade det. Belcastel fäste uppmärksamheten derpå, att sedan lagförelaget blifvit inlemnadt hade tre ministerorabyten egt rum. (En röst: Afvakta då det fjerde. Budgeten mmästel diskuteras.) En våldsam debatt uppstodl. nu om huruvida budgeten eller undervisningslagen först skulle diskuteras. Resultatet blef att församlingen beslöt, att lagförslaget om den högre undervisningen skulle diskotaras omedelbart efter vallagarno. Redan för längre tid sedan framställde deputeraden Cyprien Girard ettförslag om att förföljelserna mot de personer, som deltagit i kommunen, skulle inställas från och med den 31 Maj detta år. Den komitå, till hvilken detta förslag remitterades, har nu af gitvit sin rapport. Författaren till densamma är Emile Caron, som uttalar sig mot fäöraslaget Han anser att antalat af icka