Aftonbladet – 3 juni 1874, sida 2

SVA ULGEBRULKULTS UU VISTA SUR SUP sen van angifna tid, skulle nationalförsamlingen zenast besluta om hvilka åtgärder, som böra vidtagas. Art. 4) Sezssionen skall börja den 15 Januari hvarje år och eluta den 1 Juni. Art. 5) Mellan den 1 och 135 Juli hvarje år skall regeringen sammankalla valmännen i de departement, i hvilka ledigheter uppstått under de föregående toltf månaderna. Emellertid kan detta stadgande ändras genom den aya vallagen. I närvarande ögonblick äro elfva platser lediga i franska nationalförsamlingen, hvilka snart komma att besättas. Enligt Times komma bonapartisterne att vid de fyllnads val, som med anledning deraf komma att ega rum, uppställa icke mindre än 6 kandidater, nemligen hertigen af Padoue i SeineetOise, hertigen at Mouchy i Oise, Louvet eller Berger i Maine-et-Loire, hertigen af Masgsena och prins Napoleon i Alpes marisimes samt slutligen Provast de Laundye i Calvados. Om partiernas ställning i Spanien erfar man just icke mycket. Ryktet vill veta, att federalisterna snart skola framkomma med ett nytt politiskt manifest, men det berättas dock ej, hvilket är hutvudsaken, om det är de extrema under Pi y Margall och han3 vänner, som skola sända det utiverlden, eller om det är de moderata under Castelar. Att dessa senare äro missnöjda med den nuvarande ministeren faller at sig sjelft, då i densamma icke finnes en enda medlem, som af hjertat är republiken tillglfven; men att döma efter Castelars förra uppträdande, är det föga troligt, att do skola uttala sig emot regeringen, så länge striden mot carlisterne icke är fullkomligt afgjord. General Pavia har offentliggjort den skrifvelse, i hvilken han begärde afsked som generalkapten i Madrid, och säger deruti, att han icke vill tjena den nuvarande ministeren, derför att den sviker det aftal, som träffades den 3 Januari, och enligt hvilket intet enskildt parti, utan alla moderata liberala partier gemensamt skulle styra Spaniens öden. Det visar sig sålunda att Pavia står Castelar och hans politiska vänner nämare än Serrano och hans politiska vänner, Från krigsskådeplatsen i norra Spanien meddelas nu, att marskalk Concha har för afsigt att anfalla carlisternes högqgvarter Darango. Den 24 Maj marscherade han, enligt telegram till Times, med tre divisioner från Vittoria till Villa Real, som efter en kort strid utrymdes af Dorregaray och fyra carlistiska bataljoner. Samtidigt fram ryckte republikanernes högra flygel under general Echague och dess venstra under Martinez Campos och drefvo fienden fram: för sig, men då rörelsen blott skulle vara en stor rekognoscering, återvände alla trupperna den 27 till Vittoria. I trakten omkring Bilbao fortfara carlisterne att spela herrar, de anfalla ständigt de republikanska förposterna, utskrifva kontributioner och afbryta samfärdseln mellan Bilbao och Santander. Enligt Journal de Paris skall tyska sändebudet i Madrid, furst Hatzfeld, ha fått i uppdrag att åter ställa frågan om den hohenzollernska kandidaturen på dagordningen. Det var, som bekant, denna sak, som ble anledningen till det olyckliga kriget mellan Frankrike och Tyskland. Planen att sätta en prins af Hohenzollern på spanska tronen har, efter hvad det påstås, vun nit bifall hos tre af de nu varande ministrarne och bland dessa inrikesministern Sagasta, som utöfvar ett betydligt inflytande. Denna id godkännes dock icke af Serrano och marskalk Concha, enär den förre skall vara böjd för grundläggandet sxf en konservativ republik, under det den senare önskar en monarki med prins Alfons i spetsen. Alfonsisterne ha emellertid icke nägra synnerligen goda utsigter att vinna sina önskningars mål, ty den offentliga me ningen finner för det första, att prinsen är för ung och för det andra fruktar man, att modren och hennes omgifning skulle få för stort inflytande under ett regentskap för sonen. Med afseende på hertigen af Montpensier meddelar Journal de Paris, att han kategoriskt vägrat att mottaga Spaniens krona, Underrättelsen om återupptagandet af den hohenzollernska tronkandidaturen förtjenar dock icke mycken tillit, och med : konung Amadeos exempel för ögat bör ingen utländsk furste kunna känna någon synnerlig åtrå efter spanska kronan, Kejserlige ryske kanslern furst Gottschakoff har, enligt Times, i dessa dagar från Baden-Baden utfärdat en inbjudning till alla europeiska makter att deltaga i en kongress i Bruxelles den 15 nästkom-: mande Juli, för att antaga en internationel! folkrättslig lag, som kan gälla i krigstidloch i synnerhet bestämma Hur krigsfångar :! skola behandlas. Hvarje stat uppmanas att sända en militärisk och en diplomatisk re-! presentant till kongressen; den senare må-! ste vara kunnig uti internationel rätt. Tn.j derhandlingarna äro ännn gväfvande med at-! seende på programmet, likasom det ej hel! ler är afgjordt, om makter utom Europ2 skola inbjudas att deltaga i kongressen. Ryska regeringen har i slutet af Maj nedlagt en undervattenskabel mellan Odessa och Konstantinopel. I en korrespondens af den 22 Maj från Odessa, hvaruti detta fak tum meddelas, skrifves: Som ett exempelj! på den märkliga hemlighetsfullbet, som hvi ! lat öfver detta företag, kan nämnas, att!. icke en enda handlande här i stader ja ickel! ens tulltjenstemännen age den minsta aning om att St. sadant arbete ens var påtänkt,? förrän de en vacker morgon fingo veta, att allt var färdigt och att Ryssland var fäst) vid Turkiet genom en af civilisationens! starkaeta länkar, i L Från Yokohama skrifves den 10 April: Kriget mot vildarne på ön Formosa kom-1 mer att ledas af general Saizo, som begifvit sig till Kumanreto, der trupperna (i allt r 3000 man) inskeppas på den japanesiskaZ lottans . bästa fartyg. Det är efter öfver-)k enskommelsa med kinesiska regeringen, som ) f hittills utöfvat höghetsrätt öfver en del afF ön, som mikadon åtagit sig att tukta delp vilda stammarne, som bruka mörda skepps-G brutna, som beträdde deras land. Sedan upproret i sjelfva Japan blifvit fullständigt l undertryckt (insurgontcheten Eto har sprät-In at upp magen på sig och omkring 3000lr nan ha blifvit tillfångatagna), skall rege-s! ingen ha lofvat sina krigslystna unga of I icerare, sem äro utbildade på europeisktr lätt sysselsättning utom landets gränser. a ätt krig mot Korea ansågs mindre rådligt, ih ivaremot underkufvandet af vildarne pålg ormösa och en delvis kolonisation af denna li roktbara ö tyckes lofva många fördelar. f ormosa skall vara rik på ädla metaller, ti ly och stenkol samt frambringa i mängd li let värdefulla kamferträdet. För några ärla edan påstods i Japan, att Preussen äm.sl jade förvärfva sig en del af Formosa, menst letta har icke sedermera bekräftat sig, Pålg jarne Sachalin ock Jego gkall japanska re-In jeringen nu upprätta stående läger på resp. m .000 och 6,000 man; på Sachalin önskar mi-fa adon tillbakatränga ryssarne, som mer och I de ter fatta fotfäste på ön. Med reformerajoc 1 l l t