Aftonbladet – 1 juni 1874, sida 2

Kall al, nu mora vllltöras Arstiaviken Iran ena stor del af Södermalm. ; Allmänhetens klagan i afseende åvattenledningsvattret torde derför utan tvifvel vara alltför befogad, ty icke kan det gerna vara välbetänkt af vederbörande att, säsom nu är händelsen, låta en kloak-ledning, af sedd för afföring af orenlighet från en stor del af Södermalm, utmynna i Årstaviken, derifrån vattenledningsinrättningen nu hemtar det vatten, Bom efter någon reningspro cess sedermera levereras allmänheten till bruk och bexsgnande. Om ock Arstavikens vatten genom den filtrering: elier rening, det usdervår innan samma vatten iosläppes i rören, befrias från en del af de olämpliga eller rent af skadliga ämnen, hvarmed det är uppr blandadt, så är det dock lika säkert att en ej ringa del deraf icke varder genom be rörda reningaprocess från vattnet afsöndrad utan finnes qvar åeri, då det levereras Stockholms: invånare till dryck och matlagning; och att det hvarken kan vara angenämt att tänka sig eller för helsan nyttigt att, utom annat, afföringar från menniskor och djur, blandade med Årstavikens stillastående vatten, af menniskor förtäras och att en oafvruten cirkulation af afföring ochi förnyad förtäring här i hufvudstaden så) lunda eger rum, det tords ligga i så öppen dag. att vidare ordande derom icke bör vara af nöden. Och osannolikt är icke att de olämpliga ämnen, hvarmed vatteniedningsvattnet är behäftadt, i viss mån bidragit till den bstydliga sjuklighet, som under senaste tiden hemeökt Stockholms iovånare. Då en hvar bland hufvudstadens invåcare tvifvelsutan önskar att de olägenheter, hvilka för det närvarande vidiåda Årstavikens vatten, måtte på lämpligaste sätt varda afbjelpta, har jag, på uppmaning at öätskilliga medlemmar af denna förening, härmed velat skriftligen antyda de sätt, hvarpå en förändring till det bättre härutinnan skulle lämpligast kunna åstadkommas. Genom den omnämnda kloakens ledande åt annat håll komme Årstavikens vatten väl att befrias från den mängd orena ämnen, som nn tillföras detsamma från Södermalm, men vattnet i denna vik förblefve i allt tall äfven derefter, så att säga, lika stil I lastående som derförut, enär Årstavilken, som på dess vestra ända gesom Liljeholmsbron och jernvägsbanken, afstänges från Mälaren, för närvarande szknar allt aflopp på dess andra, eller östra, ända. Endast medelst beredande af ett naturligt aflopp sf rstavikens vatten fram till Saltsjön och deraf följande friskt tillflöde af Mälare vatten kan Årstavikens vatten väsentligt förbättras; och jag har anledning tro, att i följd af den ström, som i Årstaviken häri genom skulle uppkomma, ofvannämnda kloakledsing icke gerna kan vidare skada Årstavikens vatten, enär detsamma genom strömmen ständigt omsattes, orenligheten bortfördes och rent Mälarevatten alltjemt framrunne och för vattenledningens behof funnes att tillgå, hvadan, enligt min tanke, kloaken skulle kunna förblifva sådan den nu är med atmynning i Årstaviken, allenast ett lämpligt afiopp vwvarder åt densamma beredt, Flere andra omständigheter påkalla jemväl beredande af ett sådant nytt afdlopp för Årstaviken, ty utom den nytta ett lämpligt aflopp för Årstavikens vatten till Saltsjön komme att medföra för Stockholms vattenledning och det drieksoch matlagnivgsvatten densamma skall leverera, är ett slikt aflopp högeligen påkalladt äfven i anseende till den successiva förminskning af Mälarens utlopp, som i hufvudstaden egt rum och alltjemt härstädes fortgår. Under äldre tider voro Mälarans utlopp i Saltsjön så många och så breda, att vattnets strömmande då icke utgjorde någotl hinder för fartyg att utan slussverk med lätthet ingå från Saltsjön i Mälaren, ty först är 1634 blef under drottving Christinas regering det första slussverket (af trä) här i Stockholm anlagdt (se härom, bland annat, kammarrättsrädet P. R. Ferlins arbete: Stockholms stad i administrativt, sta ) tistiskt och borgerligt hänseende); men hvilken betydlig förminskning af Mälareutloppens vidd och djuplek har ej sedan år 1634 egtrum, och hvilken ytterligare minskning är icke under den närmaste framtiden att vänta! Må man påminna sig de många utfyllningar af stränder, anläggning af brobyggnader och strandbroar, som blott och bart under senaste åren redan skett eller inom kort komma att verkställag, och jag tror att hvarje person med oförvilladt omdöme skall medge det trängande behofvet att ofördröjligen förskaffa Mälaren ersätt ning annorstädes för hvad man varit nödsakad att här i Stockholm afhända densamma. Länge nog hafva egare och innehafvare af odlad eller odlingsbar jord, belägen kring Mälarens stränder, klagat öfver det högal vattenståndet i denna sjö och deraf följande många olägenheter, uppkomna i följd af förminskningen utaf Mälarens utlopp; och ej blott skyldigheten att tillmötesgå nämnde jordegares billiga fordringar, utan äfven omtanken om egen säkerhet borde mana Stockholms invånare att söka bereda Mälaren ett nytt lämpligt utlopp till Saltsjön. Det är nemligen alltför sannolikt att, i händelse ymnig nederbörd något år kommer att inträffa, Mälarens vatten skall öfversvämma Stockholms stads lägst belägna trakter och hvilka olyckor och förluster härigenom skola uppkomma, torde det au vara lättare att föreställa sig än att kanna till siffran beräkna. Stockholms stads invånare böra således manas, äfven af omtanke om egen säkerhet eller för undvikande af framtida öfversvämning af Mälaren, att söka bereda denna sjö ett nytt aflopp; och då Mälaredalens jordbrukare utan tvifvel deraf undfå väsentlig nytta, bör det väl kunna antagas, att derest icke statsbidrag för bestridande af en del utaf de med det nya utloppets upptagande förenade dryga kostnader skulle af riksdag eller regering beviljas, icke ringa tillskott torde kunna påräknas från de många egarne till Mälarens vidlyftiga stränder, ! hvarigenom de eljest uteslutande på Stockholms kommun belöpande kostnader torde il väsentlig mån komma att förminskas. ; Vid bestämmandet af riktningen för det : ; ifrågasatta nya utloppet för Årstaviken torde företrädesvis kunna ifrågakomma två alternativer, det ena att leda vattnet fram j till Saltsjön, der Danviks hospital nu är :! beläget, och det andra att gifva det nya :! afloppet en mera rak ock östlig riktning. i: Då åetta senare alternativ medför många ! flere öfvervägande fördelar, tvekar jag icke att, följande den anvisning sjelfva naturen lemnar, säga att det nya afloppet lämpligast torde böra ledas ungefärligen i den riktning och genom den däld, der Hammatbyoch Jerlasjöarne för närvarande finnas, ut till den vik af Saltsjön, som nu benämnes Dufnäsfloden. Ej blott utseendet och beläsenheten ä den kring dessainsiönr!?