Aftonbladet – 28 maj 1874, sida 3

finnes en oerhörd sandbank; en dag föll det mig in att närmare undersöka den, och jag uppdagade att den till största delen bestod af snäckskal, tillhörande slägtet Murex, hvaraf cochinellen kommer Det var således här som fevicierna preparerade detta dyrbara färgämne, som sedermera blef ett utmärkelsetecken hos greker och romare: purpurn. Blandade med dessa snäckskal ligger sn nästan lika stor mängd af sönderslagna ;erkrukor, som tjenade till att deri bära purpursnäckan. Jag tror att denna infördes, ty hvarför skulle man eljest finna denna hög liksom Monte Testaccio vid Rom. Stäg. tet Murex förekommer nu ej i dessa farvat ten. Öfverallt i staden och dess närhet påträffas kolonner och andra spillror af en förgången storhet. De äro dock till största delen grekiskt eller romerskt arbete, ty, -oOm jag sagt, af fenicierna hafva vi obetydligt tillbaka. Bergen äro något rikare och jag skall en annan gåvg återkomma till detta ämne, om det tillätes mig. Nägot som mest förundrar mig är, huru detta lilta verldsomseglande folk burit sig åt för att bryta ur dena hårda klippan slla dessa stenar och dessa sarkofagor. Hvilka instru menter hade de? Den enorma stenen i Baalbek, som romrarne lemnat ofullbordad, slog mig med häpnad, men feniciernas verk äro ävnu mera storartade och gå upp ien mycket äldre tid. De synes hafva lärt denna konst, eom så mänga andra, af egypterna, som säkert kände stålet och dess användande. Några i hög grad intressanta bagreliefer, uthuggva här och der i bergen, gifva mig ert rikt ämne att studera deras mytologi och kult. Men som detta är ett i bög grad smutsigt ämne kan jag i en offentlig tidning ej ens vidröra det. Dock skall jag senare beskrifva Astartesoch Adonis-stolarne vid Palebyblos samt Adonis graf och vi skola se huru Venausdyrkan uteslutande är af fenisiskt ursprurgoch pas serade i icke mindre sinlig form till gre kerna. Carlo L.