Aftonbladet – 22 maj 1874, sida 3

häst, hvilken nu intog hedersrummet blanc öfverstens utmärkta trafvare. Då vi kommo nära målet för vår färd sade de Vigne: Hvad tror du Harris spelte mig för et spratt i går? Harris den godmodiga menniskan, hvad kunde väl han göra? Han rymde helt enkelt med ett dussir af mina skjortor, tre morgonrockar, två an lra uppsättningar af kläder, kortligen er nllständig garderob samt tjugo pund, hvil ka jag lemnat på mitt skrifbord, då jag i sär qväll gick till messen, Den mannen var, då jag i Bombay tog mig an honom, okstafligen utsvulten och fullkomligt melellös; väl femtio gånger har jag förlåtit ans mångahanda förseelser, och då han en sång stal en låda sherry från mig samt irskuldade sig med, att han skulle gifva len åt sin sjuka mor, gjorde jag mig un lerrättad om, att hon verkligen existerade, kref till Steffens på Vigne, anbefalde hoiom att låta iordningställa en stuga samt sifva den åt gumman, Nurymmer han med nina tillhörigheter — kallar du det tackamhet, Årtbur, du, som så gerna för mig rill framhålla företrädena i den menskliga laturen. En sådan lymmel! Dun tycks, vid min jäl, få rätt uti din misstro och ditt mörka skådningssätt.e Gifves det väl annat än skuggsidor här litvet, eller träffar du någonsin ett väsene, som icke visar dig otack för din godet? Folk smickra och tjena dig så länge u kan gagna dem, sedan är du blott i väen. Jag tror minsann vi komma en halfimme för tidigt till öfverstens lev6e.. Låtom oss då besöka den lilla vackra rtisten från 8:t Jamesgatan, sade jag; du rodde ju hon skulle bo någonstädes här i rakten. Jeg vill minnas 8:t Crusis vara namnet å bennes böstad. En sådan klippsk ture du är, Arthur, krattade de Vigue; inte mig emot att vi