Aftonbladet – 21 maj 1874, sida 3

I väl — men af muskiter, hvaraf fästet fick Jöknamnet Myggenborg. Holländarne gingo nu äfven öfver till vestra stranden, utan afseende på svenskarnes. I protester, och bygde der Fort Cassimer. Detta förtröt högligen svenskarne, och sedan John Rising efterträdt Printz i guvernörskapet, stormade de 1654 Fort Cassimer och fördrefvo holländarne. Men redan följande året kommo från New Amsterdam (nu Newyork) 6 å 7 skepp med holländska trupper, som öfverföllo och underlade sig den oförberedda svenska kolonien, hvilken vid ed tiden ej kunde påräkna någon hjelp hemDn, Deras välde blef dock ej långvarigt. Engelsmännen, som påstodo sig ha upptäcksrätten till Amerika, bemäktigade sig 1664 Newyork och gjorde slut på både holländska och svenska koloniernes sjelfständighet. År 1682 kom William Penn öfver till Amerika och tog i besittning det land, som nu bär hans namn. Engelska regeringen hade gifvit honom det i betalning för en större skuld tlll hans fader, och det båtade föga att svenskarne, såsom de ursprungliga egarne till jorden, gjorde invändningar deremot. De stannade emellertid qvar och tyckas ha lefvat i godt förstånd med engelsmännen, William Penn uttalar sig i ett bref till England på ett mycket fördelaktigt sätt om svenskarze. De äro, säger han, välvilliga och redbara, och som de äro ett kraftigt slägte, så hafva de vackra barn, nästan hvarje hus fullt. Det är sällsynt att finna ett hus med mindre än tre eller fyra gossar och lika många flickor, i somliga till och med sex, sju eller åtta gossar, och jag måste göra dem den rättvisan, att jag sällan sett mera nyktra och arbetsamma unge män. Sedan engelsmännen blifvit herrar öfver landet, upphörde allt mer svenskarnes förbindelse med moderlandet och de lemnades så småningom åt sig sjelfva. Derunder gjorde sig behofvet af prester i synnerhet kännbart, tills omsider Carl XI derpå blef uppmärksamgjord och förständigade erkebiskop Olaus Svebelius att utse en lämplig person att taga de svenska församlingarna om händer. Resultatet deraf blef, att 1697 utsändes Andreas Rudman med tvenne biträden, Eric Björk och Jonas Aurån, efter hvilken tid svenskarne regelbundet erhöllo l: prester hemifrån, ända tills doktor Collin dog 1831. Den förstnämnde af dessa prest-. män öfvertog församlingen i Wicaco, som då låg straxt utanför Philadelphia, men nu ligger inom stadens område; den andre blef prest i Christina, nu Wilmington, och den tredje i Racoon och Penns Neck å WestJersey. Då emellertid de kyrkor, som funnos här, vid dessa presters ankomst voro alldeles förfallna, beslöts det att nya skulle byggas, och blef sålunda först en-ny kyrka bygd i Christina 1698 samt ett par år senare i Wicace, och det är denna kyrka man menar, då man talar om svenska kyrkan i Philadelphia. Församlingen i Penns Neck slöt sig till Christina, och den i Racoon till Wicsco. Med tiden började svenska spröket allt mer och mer dö bort; biträde af engelska episkopalkyrkans prester anlitades ej sällan. och detta verkade derhän, attredan 1790 Christina, Racoon samt Penns Neck förenade sig med episkopalkyrkan. Endast den omständigheten, att Nicholas Collin uppnådde en så hög ålder (han predikade här i öfver 60 år) gjorde, att kyrkan i Wicaco först 1831, då Coliin dog, äfven blef episkopalkyrka. Till indianerna stodo svenskarne alltifrån början i bättre förhållande än de öfriga kolonisterna, och de svenska presterna voro antagligen deras första missionärer åtminstone i Pennsylvanien, liksom Luthers katekes säkerligen är den första bok, som blifvit öfversatt på indianernas språk. Denna öfversättning gjordes af den Campanius, hvilken, såsom ofvan blifvit nämndt, kom öfver med Printz 1642. Enligt Rudmans efterlemnade anteckningar utgjordes församlingarna vid Delaware 1693 af 139 familjer, uppgåends tillsammans till 939 individer, af hvilka dock endast 39 voro födda i Sverige. De svenska namnen lämpades med tiden till. stafningssättet efter det engelska uttalet. Af Svenson blef Swanson, af Cock Cox, af Gustafsson Justis, af Halling Hewlings, o. 8. v. Från en Bengtsson, som hitkom 1656, härstamma flere familjer, hvilka under namnet Bankson lefva i West-Jersey nära Delaware, och det är säkerligen icke så få familjer i Philadelphia, som leda sin härkomst från de första svenska nybyggarne på Schuykills och Delawares stränder. Den svensk, som kommer till Philadelphia, underlåter ej gerna att göra ett besök iden kyrka, som forfarande bär svenska namnet och der så många af hans landsmän under mer än ett århundrade endrägteligen samats för att hålla gudstjenst på svenska .ungomålet. Det var på en söndag oeh unler pågående gudstjenst, som jag gjorde nitt besök derstädes. Gudstjensten hölls oå engelska, och kyrkan var till trängsel ippfylld af en långt fashionablare publik än ag väntat mig finna idenna aflägsna stadslel, som till största delen är bebodd af folk ir de fattigare klasserna och negrer. Efter udstjenstens slut genomgick jag kyrkan, om är särdeles prydligt inredd, och fick af len nuvarande pastorn, Rev. Snyder B. limes, en i hög grad vänlig och förekomnande man, höra, att många af de familjer, om besöka kyrkan, äro af svensk härkomst, hura nu follkomligt amerikaniserade. Från den gamla svenska tiden finnas här, tom ett obetydligt arkiv, endast qvar ett ar föremål, nemligen på balustraden till rgelläktaren tvenne i trä utakurna cheruber ned vingarna utsträckta öfver en likaledes trä utskuren, uppslagen bibel, på hvars na sida läses: Thet folcket som i mörkret vandrar, seer ett stort ljus, och öfver them om boo i mörko lande skiin det klarliga, amt på den andra: Ähra ware Gud i öjden! Dessutom finnes här en stor dopant af svensk marmor, hvars historia man j känner, men som troligen kommit hit unjer någon af de första missionärernas tid. Kyrkan, hvilken, såsom förr blitvitnämndt, yggdes 1700 i stället för det 1677 uppförda ogghus, som var afsedt att vara både kyrka ch försvarsverk, är af rödt och gult tegel amt ligger något högre än den nedanför öpande Swanson (Swenssons) street, endast senom denna och en rad magasiner skild rån Delaware. Den omgifvande kyrkogårlen är betäckt af grafstenar med dödsår inda från 1700 intill närvarande tid. Många f dem äro så förvittrade, att inskriptionerna iro oläsliga, men andra åter äro väl nog ibehållna, och på många läsas välbekanta ;venska pamn, Det hela gör på en samma ntryek, som en enkel landtlig kyrkogård ler hemma i Sverige, och det är med en gendomlig känsla af vemod man vandrar mel-r: an grafvarne för att atafva sig till namnen vå de landsmän, som här en gång lade siglg ill hvila på denna sidan Atlanten. r Antalet af i Philadelvhia bosatta avenskar!1 tt fat Ve fr RA 8 Kr — Grrr JR Br Mel ers rm dstl 03: 03 Mt 2 SA 00 fe I fr ( dd EO LÖ ug AA LM MR el