Aftonbladet – 16 maj 1874, sida 3

Stockhom ä Sundhetsnamnaens Dyra den 16 Maj 1874. RIKSDAGEN. Under förmiddagssammanträdet i onsdags fortsatte Första kammaren behandlingen at sammansatta banköoch lagutskottets utlåtande angående ändringar i lagstiftningen för enskilda sedelutgifvande banker. En temligen vidlyftig diskussion uppstod vid 3 26, hvilken angick grunderna för se delutgifvingsrätten. (Vi hänvisa till redogörelsen för Andra kammaren här nedan, der paragrafen finnes återgifven.) Hr vw. Ehrenheim ansåg. att hvarken teoretiska eller praktiska skäl kunde anföras till försvar för det i första mom., punkten bframställda nya förslaget; men då tal. insåg vigten af att snart fatta ett beslut, ville han icke yrka återremiss af ärendet. Hr Ryden, som äfven framhöll nödvändigheten af ått frågan snart bragtes till slutlig lösning, yrkade hufvudsakligen af detta skäl bifall, så mycket helire som tal. fann försläåget, om än icke utan brister, dock ega företräde framför den nu gällande 3. — För bitall talade äfven hv Wallenberg och frib. v. Schwerin. Hr J. J. Ekman och frib. Stjernblad hade visserligea hvar för sig anmärkningar att framställa mot utskottets förslag, men ville icke undanskjuta frågan och förordade derför bifall. Hr v. Koch hade egentligen betänkligheter mot punkten c, vid hvilken ban helst ville hafva införd den i hr Wallenbergs motion upptagna bestämmelsen angående sedelutgifningerätten. Sedan statsrådet Wern, hr Mannerskantz och grefve C. G. Mörner framstält åtskilliga anmärkningar wot förslaget samt hrr Ryden, Wallenberg och v. Ehrenheim 8 vyo yttrat sig, bifölls punkten: b utan votering. Vid diskussionen angående punkten cförnyade hr v. Koch sitt förut framstälda yrkande och hr J. J. Ekman bberopade sin inom utskottet afgifna reservation, hvar emot hr Wallenberg talade för utskottets förslag, som också bifölls utan votering. Äfven punkten d bifölls, mot hvilket beslut br J. J. Ekman efteråt afgaf sin reservation till protokollet. Angående denna paragrafs andra moment stannade kammaren vid det beslut, att fem dagar skulle ändras till tio dagar och eger till egt. Frih. Stjernblad hade framstält detta förslag, och statsrådet Wcern hade dervid uttalat sin åsigt, att man borde ber en rymlig tid, som kunde räcka till. Utskottets förslag vid 3 19 bifölls utan diskussion. Angående 3 1 i K. M:ts förslag uppstod en kort diskussion, efter hvars slut denna paragraf afslogs. Äfven 3 2 afslogs. 22 3 och 4 bifällos; 3 5 mom. 1 afslogs, mom, 2 bifölls. 22 6, 7. 9, 10. 11 biföllos. Vid 2 12 framstälde hr Ryde. ett särskildt yrkande, öfverensstämmande med grefve E. Sparres reservation; vid anstäld votering bifölls emellertid utskottets förslag med 34 röster mot 32. 2 13 — hvari föreslagits, att grundfonds hypo:eken skulle bestå till minst hälften af så beskaffade räntebärande obligationer, som enligt särskilda af K, M:t meddelade föreskrifter finge i sådant afseende antazas — mötte starkt mot.-tånd inom denna kammare. Hrr v. Kock, Ryden, frih. Stjern blad, br Wallenberg och frib. v. Schwerin kritiserade förslaget samt framstälde olika yrkanden, Kammarens beslut blef bifail till frih. Stjernblads förslag, enligt hvilket mom, 2 i paragrafen skulle bibehållas i enlighet med lydelsen i 1864 års lag, Blott med den skilnad, att en tredjedel utbyttes mot hälften. 2 8 bifölls med det utaf hr Ryden yrkade tillägget af punkten k i K. M:ts proposition, i hvilken punkt innehölls en bestämmelse om bankens upphörande på grund af bolagsstämmobeslut. 8 14 bifölls, hvaremot 15 afsloga, d. v. s. kammaren beslöt, att denna paragrafs nuvarande lydelse skulle bibehållas. 22 15—25 biföllos. Vid 3 27, som innehöll bestämmelser om banksedlarne, yrkade grefve C. G. Mörner, det föreskriften i mom. 1 om sedlar å 5 kronor skulle utgå; emellertid bifölls här, på yrkande af frih. v. Schwerin, utskottets förslag. På förslag af frih. Stjernblad beslöts, att efter mom. 1 skulle tilläggas den bestämmelse, att privatbanksbolag icke får utgifva sedlar å mindre valör, än den minsta, som riksbanken nutgifver, Momentet 2 godkändes med en obetydlig redaktionsförändring. Mom, 3 bifölls äfven. 22 29, 30 och 36 afslogos, hvaremot kammaren godkände 22 31—35. Någon nämn värd diskussion förekom icke rörande dessa paragrafer. Särskilda utskottet hade i sitt memorial mr 7, i anledning af skedd återremiss af atskottets utlåtande n:r 2, framställt åtskil liga nya förslag angående förändrade straffbestämmelser i fråga om skogsåverkan. Hr v. Koch ville nuv, liksom då frågan förra gången förevar, uttala sitt ogillande af vissa bland de föreslagna bestämmelserna och yrkade derför afelag. Hr de Mare förordade bifall, och blef detta utan votering kamma rens beslut. I anledning af hr Jonas Anderssons motion om muntlig pröfning i modersmålet vid maturit-tssxamen hade Första kammarens uilifälliga utskott hemställt, att denna kam mare icke måtte biträda medkammarens fat tade beslut i ämnet. Hr v. Koch äberopade sin reservation och klandrade det oupphörliga experimenterandet vid språkundervis ningen. Yrkade att kammaren skulle in stämma i medkammareng beslut. Hr von Geijer ville anse frögan endast som en tids fråga och trodde att utskottet hade bort i motiveringen betona, det motionen icke för nvärvarande kunde bifallas. Hr Dahm anförde åtskilliga talande skäl för förslagets antagande, men ville doek framställa samma obestämda yrkande som den föregående talaren, Hr Carlson sökte ådagaiägga, att motionären icke uppfattat mogenhetspröfningens betydelse. Mogenheten röjde sig nemligen först och främst i de skiiftliga profär valplatsen för mer eller mindre hetsiga ordstrider. han gör hemmet fridlöst och dig