Aftonbladet – 15 maj 1874, sida 2

Moniteur de V Armee offentliggör följande utdrag ur ett tal, som marskalk Mac Mahon hållit till iestruktiousofficerarne i kavalleriskolan i Saumur: Doet är af vigt, mine herrar, att I flitigt egnen er bt nya studier. Vi ha glömt de stora krigens traditioner och konsten att handtera stora artillerimassor. Jag kan söga er hvarför vi ha glömt dem. I de afrikanska krigen hade alltid våra trupper att bekämpa ett talrikare Imer skjutskickligt kavalleri än deras eget, hvarigenom stora förluster tillfogades mindre detachement, som opererade hvar för sig, I stället för att begagna kavalleriet till detacherad tjenstgöring, gjorde vi just motsatsen. Vi stälde det i en infanterifyrkant, hvarifrån det föret frambröt i det afgörande ögonblicket. Mer vimåste återvända till de stora traditionerna. De leda sitt ursprung från oss och det är under striden med oss3, som andra nationer inhemtat dem. Under första kejsardömets krig voro Murat och hars kavalleri ofta åtta till tio lieuves och stundom ända till tio dagsmarscher före den öfriga arm6n. Under Tsenaste kriget, ehuru några framsteg blifvit gjorda efter 1869 ärs krig, voro vi alltid sorgligt underlägsna hvad rekognorceringar angår. Jag upprepar derför, att vi måste återvända till vära traditioner genom studier och arbete. I skolen blifva balönade genom befordran, men ärelystnad bör icke utgöra ert motiv. I skelen lifvas af pligtkänsia och sjelförsakelse, Jag vet, att I arbeten flitigt och tackar er i fosterlandets och det allmänna intressets namn. Grefve Andrassy har nyligen I ungerska delegationen redogjort för sin uppfattning af den allmänna situationen i Europa och den 9 dennes afgaf han en dylik förklaring i österrikieka rikerådsdelegationens finantutskott. Österrikiske utrikesministern kunde icke uppfatta situationen så, att någon orsak att frukta fredens störande förefunnes, och om frågan tillspetsades sålunda: Finnes för ögonblicket någon krigsfara för handen? ville han svara med ett obetingadt nej. Huru länge freden skulle vara, kunde han naturligtvis icke säga, och det fannes väl näppeligen någon i Europa som kunde det, men han ville dock uttala, att det icke finnes en enda regering, som tänker att störa freden. Det vore onekligt, att en stor antagonism förefunnes mellan särskilda folk, mellan känslor öch intressen, och till följd deraf kunde man för lång tid icke anse freden betryggad. Hvad Osterrike anginge, ville han betona, att detta land, om det icke ensamt upprätthölle freden, dock väsentligen bidroge och väsentligen skulle bidraga dertill genom sitt förhållande till grannstaterna och de öfriga staterna, och att bästa medlet att vidhålla denna politik, vore att upprätthålla monarkiens kraft, så att den vore stark nog att försvara freden och i hvarje fall sina egna intressen. Med afseende på de personliga sammankomsterna mellan furstarne anmärkte Andrassy, att garantier för freden varit det uteslutande föremllet för tankentbytet mellan monarkerne och deras ministrar. Ryktena om politiska uppgörelser, om delning af Orienten, en ny utrikespolitik och dylikt hade han icks velat be möta, derföre att de redan dyktupp vid trekejsarmötet i Berlin, men äter hade försvunnit, Det vore dessutom tydligt, att när så vidt sväfvande allianser, riktade not tredje man, icke blifvit ingångna vid trekejsarmötet, vore sådana ännu otänkbarare, då blott två makter höllo rådplägningar. För öfrigt vore det regeringens uppgift att söka utvidga handeln och sjöfarten, och kejsarens af Ryssland resa badeledt ministern till den öfvertygelsen, att nära bandelsförbindelser i och för sig vore bästa garantier för freden, Slutligen kom frågan om afskaffandet af röda boken på tal, men ministern försvarade dess nödvändighet och förklarade, att han uppfattade den som en at garantierna för det konstitutionella lifvet. Omedelbart efter Bilbaos undsättande har inbördeskriget mellan partierna i Spanien åter utbrutit och ett af dagens telegram meddelar sammansättningen af ett nytt kabinett, Detta kabinett, i kvilket Zabala är president, men sannolikt Sagasta själen, representerar det parti, som kallar sig det konstitutionella. Den skakning, som detta ombyte medför i administrationen, enär enligt spanskt bruk alla högre embetsmän af. gå med det kabinett, som tillsatt dem, är en ny olycka för Spanien, I norr tyckas icke regeringstrupperna ha begagnat sig af segern, hvilket haft till följd att earlisterne gått tid att till en del åter organisera sig. Don Carlos har från Durango der 5 dennes utfärdat aj proklamation till sina trupper: Frivilliga! Jag har alltid talat till eder efter segern; i dag gör jag det med lika mycken stolthet efter ett återtåg. Då jag i går såg några af edra bataljoner defilera förbi mig, läste jag i hvar och en af de frivilligas ansigte en större enthusiasm än under dagarne vid Montejuria och Sommorostro, och mycket rörd, säg jag er tåga förbi, mer beundrande er vid tertåget än vid föregående heroiska tilldragelser. De enda ställningar, som vi ha förlorat, ha blifvit tagna genom det förrädiska ropet Letva konungen! Detlyckades de fega, republikanska officerarne att svängande sina hvita näsdukar öfverraska vår venstra flygel, der deras nedriga rop Lefve republiken gaf signålen till en förbittrad strid, en af dessa strider, som blott spaniorer kunna leverera. Frivilliga! I denna situation hyste jag ej ett ögonblick froktan för eder tapperhet och energi. Jag hade icke behöft vara hos eder vid Ibero, Estella och Allo samt i de stora slagen den 24 och 25 Februari, den 25, 26 och 27 Mars för att se, att det är lika lätt för er att få en tre gånger öfverlägsen arm6 att fl för edra bajonetter, som det är svårt ati kasta er ut ur edra ställningar; I hafven visat att i ären disciplinerade. I hafyen förstått, att jag som eder fader icke ran gagnlöst uppoffra er. och till den revolutionära arm6ns häpnad hafven iutfört en strategisk rörelse, som skall stå som ett lysande exempel i historien, Följen mig alltid, Sätten eder lit till Gud och mig och förloren icke modet; ty han skall beskydda oss. Vi skola hålla vårt intåg i Bilbao, ja imånga andra städer. Våra fanor skola triumferamde föras från Vera till Cadiz för att slutligen segerrikt svaja der, hvarest revolutionen och ogudaktigheten vilja erbjuda oss ett slag. Eder konung, Carlos. Militära utnämningar och afsked. K. M:t har den 8 Maj utnämnt och förordnat: