Aftonbladet – 11 maj 1874, sida 3

deien al artikeln, der författaren söker förklara orsaken till detta fenomen, redogöra vi här något närmare. Det torde väl få förutsättas såsom bekant —I säger författaren — att man förklarat den tempererade zonens ostadiga väderlek genom den oregelbundna omvexlingen och riktningen af två luftströmmar, den s. k. eqvatorialströmmen, som rör sig från söder till norr eller från sydvest till nordost, och den s. k. pölarströmmen, som går i motsatta riktningar. en förstnämnda för, emedan han kommer från söder och vester, varm och fuktig luft till Europa, höjer således temperaturen (åtminstone om vintern) och alstrar nederbörd af vatten eller i fast form; den senare, såsom härstammande från norden, medför kall och torr luft, åstadkommer således (åtminstone om vintern) köld och klar himmel. De nyare forskningarne ha dock något modificerat och komplicerat dessa föreställningar; man såg sij nödsakad att i stället för den enkla eqvatorialströmmen sätta cyklonerna eller hvirfvelstormarna, i hvilka luften (betraktad uppifrån) svänger emot en urvisares rörelse omkring en medelpunkt och dessutom med denna framskfider i de tör eqvatorialströmmarne angifna riktningarna, och likaså är polarströmmen att betrakta såsom ett slags hvirfvelvind i stort, der likväl rörelsen går i motsatt riktning, således med en urvisares rörelse, och hvirfvelns medelpunkt också i allmänhet framskrider i motsatt riktning; polarströmmen betecknas derför nu för tiden äfven såsom anticyklon. Cyklonerna och anticyklonerna kunna således i sitt framåtskridande på jordytan jemföras med två snurror, som hvirfla fram öfver ett bord och dervid röra sig i motsatt riktning omkring sin axel. Båda innehålla vindar af hvarje möjlig riktning; men under det att t. ex. en nordostvind, som tillhör en anticyklon, i allmänhet är kall och jemförelsevis torr, emedan han härstammar från norr och nordost, blir samma vind, om han utgör en del af en cyklon, fuktig och mindre kall, när han uppstått i vester eller sydvest. Cyklonernas födelseorter äro occanerna på sydligare breddgrader och i närheten af kontinenternas östra kuster; derifrån fortplanta de sig i sydvest-nordostlig riktning mot kontinenternas vestra kuster och gå derefter antingen i mer nordlig riktning in på Ishafvet eller utgjuta sig i mer ostlig riktning öfver kontinenterna. Un der normala år omvexla dessa båda slags fortplantningsriktningar; är den förra den öfvervägande, d. v. 8. gå cyklonerna företrädesvis till Ishafvet, så bli kontinenterna mer hemsökta af anticykloner, som komma ned från Isbatvet, och vi ha då kalla vintrar; gå deremot cyklonerna i öfvervägande grad öfver land, så medföra de dit från hafvet om vintern varmare luft och åstadkomma äfven derutöfver en förhöjd temperatur genom kondenseringen af vattenängan och genom mulen himmel. Dessa omständigheter ha vi nu att tacka för den blida vintern i år. Af de sinoptiska kartor, hvilka på grundvalen af de dagliga väderlekstelegrammen dagligen i det ryska fysikaliska centralobservatoriet uppgöras för Europa och det asiatiska Ryssland, visar sig nemligen, att under den förflutna vintern ett ovanligt stort antal cykloner ha styrt sin kosa från Atlantiska oceanen öfver Skandinavien till Rysslands norra och mellersta delar ända in i vestra Siberien; häraf kommer således den mycket starka uppvärmningen i norra Europa på cyklonernas medelpunkts bana och den svagare fr Europa, eom endast träffats af deras anter. Något motsvarigt skedde i Nordamerikas Före nade stater, genom hvilka i December 12, i hvardera af Januari och Februari månader 8 cykloner ströko fram. Men om sålunda stormarne, hufvudsakligen drifva fram öfver land i stället för att gå upp till Ishafvet, så måste polarzonen röna en ovanlig afkylning. Om vintern, då den arktiska regionen saknar solens verkan, utgöra nemligen cyklonstormarne den enda värmekällan för den och detta direkt, derigenom att de föra dit varm luft från sydligare reddgrader och vid kondensering af vattendunsterna gifva ifrån sig dessas latenta värme, samt indirekt genom att förorsaka mulen himmel och) derigenom försvaga afkylningen rage utstrål. I ning i den kalla verldsrymden. Då cyklonerna der i vinter till större delen uteblifvit, är det således dubbelt sannolikt, att nordpolarzonen, il hvilken . luften förblifvit stagnerande, i år fått vidkännas en ovanlig afkylning och att således nordpolsfärderna i sommar torde komma att stöta på stora hinder. Först i slutet af Februari visade sig på Euroas vestra kuster kännemärkena på en stor cyklonstorm på oceanen, hvilken icke gick öiver land, utan norr ut till Ishafvet och i omedelbart beroende deraf utbildade sig då redan den 26 och 27 Februari vid Arkange en anticyklon, som med sin kalla och tunga luft under de följande dagarne rag strök förbi motsöder och sydvest och dervid i smart i södra Ryss-) land, men derpå äfven i Turkiet och sydvestra Europa förde med sig en så förderflig köld. Pål: Svarta hafvets norra kuster, på Krim och il Kaukasus sjönk temperatureu på sina ställen 20? under det normala termometerståndet, i Konstantinopel höll den sig flere dagar 10? derun-: der. Redan den 28 Februari uppträdde anticyklonen med sin sydostsida såsom stormig nordanvind i Noworossysk och gjorde sig öfver hufvud taget gällande på Svarta hafvet som mycket häftig nordoststorm. De första dagarne i Mars fick äfven mellersta Europa känning deraf, och den 3 och 4 Mars hade hon redan framträngt så långt i sydöstra Europa, att snöfall inträffade i Ssaratow, Stawropol, Baku, Noworossysk och Suchum. I Konstantinopel började snöfallet likaledes redan den 3 Mars vid stormig nordost och fortfor till den 7, under hvilken tid vinden, motsvarande anticyklonens gång, med oförminskad häftighet vände sig från nordost öfver til norr och nordvest. Detta alldeles utomordent. ligt starka snöfall i Konstantinopel, hvilket äfven jäningarna omtalade såsom förorsakande en ovanlig och stor skada, är således blott att betrakta såsom en följd af anticyklonen, som dref vattenångorna öfver Svarta hafvet och der kondenserade dem. ; Vi äro väl således i stånd att med hjelp af de meteorologiska iakttagelserna och de hittills utforskade väderlekslagarna angifva de närmast liggande örsakerna till ovanliga företeelser. Men taga vi ännu ett steg och fråga t. ex.: hvarför . cyklonerna och anticyklonerna på en viss tidl välja den ena och på andra tider en annan väg, så måste vi bekänna, att vetenskapen ännu blir svaret skyldig Jå denna fråga. De ansträngningar, som nu för tiden göras af nästan alla civiliserade stater att förbättra och utvidga de meteorologiska stationerna och inrätta centralanstalter, skola dock icke förfela att äfven i denna riktning bära de rikligaste frukter. Trädgårdsskötsel. Blommor om vintern. I Kjöbenhavnstid ningen Dagstelegrafen läses: Det har på de senare åren blifvit allt mer och mer allmänt att använda blomsterväxter till trädgårdar och till prydnader, men säkerligen torde högst få göra sig en föreställning, i hvilket om fång detta är fallet just på den årstid, då det är svårast att anskaffa blommor. För att taga ett exempel just från dessa dagar, huru stark åtgång af blommor är det icke på konfirmationssöndagarne! På den första af dessa dagar är det konfirmation i nästan allakyrkor i Kjöbenhavn, således i 15, och man räknar knappt orätt, om man på höft anslår de konfirmerade flickornas antal till etttjog i hvarje. Låt nu hvar och en af dessa få två buketter — och endast få erhålla färre, för mången uppgår antalet till 20, 30, ja ända till 50 — så gitver detta en totalsumma af 600 buketter, försedda med sina behöriga törarosor, kamelior. liljekonvaljer o. a. v. En enda trädgårdsmästare förbrukade för sin del på en enda söndag 1500 violblommor. Om samtidigt en omtyckt skådespelerska har recett, och det är några baler, födelsedagar eller andra högtidliga tillfällen, som föranleda agnandet af buketter, hura många hundratal af nyssnämnda blommor komma då icke dertill för en enda sådan dag! Det är likväl icke hvarje söndag, som konfirmationen har så stora anspråk; men det finns tillräckligt många andra tillfällen under vintern: hofbaler, karnevaler, konserter o, s. v., vid hvilka man starkt ansätter blomstarbandlarne. Det finns ST äfven ekt annat fall. antalet me använda blommor är mycket betydligt, nemligen Vd gene Hvilken mängd kransar lägga icke kärlekstulla händer på båren. Den om) viras med palmqvistar, ständom smyckas den till och ned med lagerkransar, och det är icke ovan-. ligt, att det belopp, som i blommor och grönt representeras på en likkista, uppgår till 8—900 rår. I vinter har man måst förskrifva palmtvistar från Berlin, och t. ex. till grefvinnan Danners begrafning kostade dessa 40 rdrstycket. Hur stor den mängd blommor är, som om vintern förbrukas i Kjöbenhavn — och det måstel tilläggas, att stundom telegrafbeställningar ingå från provinserna — är det naturligtvis endast möjligt att approximativt uppgifva. Fäliande