inrade om, att tid är pengar och yrkade bifall; likaså grefve C. G. Mörner och frih. Sprengtporten, hvilken senare ansåg, attdet Jaf finansministern anförda skäleticke borde utgöra ett hinder för riksdagens tidigare öppnande. Hr v. Koch trodde, att små smulor också vore bröd, och att om en eller annan dag sparades i början af riksdagen, man skulle kunna slippa den för mången föga angenäma prolongationen. I lik. het med hr Bergstedt trodde tal, att man icke för denna paragrafs skull borde förkasta det hela, icke kasta ut barnet med badvattnet. Föratt, enligt hr Wallenbergs önskan, regeringens arbete skulle minskas, behöfde riksdagen bättre veta, hvad den ville, och således icke begära af K. M:t, hvad den sedan afslår, eller aflåta skrifvelser blott för att skrifva. Yrkade bifall, Äfven rörande ändringeförslaget vid 255 kom en diskussion till stånd. Hr v.: Geijer ansåg denna 2 såsom den vigtigaste och trodde att, om den afslogas, ett bifall till de öfriga vore betydelselöst. Instämde ihr v. Ehrenheims reservation, som uttalade sig mot all inskränkning af -motionstiden, för hvars utsträckande till hela riksdagen skäl snarare kunde anföras. — Å andra sidan frawhöll hr Hallenborg den besparing at omkring 8 dagar, som kunde vinnas, och hr Bergstedt ansåg förändringen nyttig, emedan den sannolikt skulle komma att inskränka sjelfva motionerandet. — Såsom nämndt, antogos alla ändrin: sförslagen vid nu omnämnda 23 af.R. O. till hvilande. Deremaot lemnades (i öfverensstämmelse med utsko tets hemställan) utan afseende devis förslagen om ändring af 96 och 98 22. F. samt.59,.68, 71 och 72 22 R. O. Likaledes antogs efter en kort diskussion såsom hvilande till grundlagsenlig behandling vid kommande riksdag det i samma utskotts utlåtands n:r 10 tillstyrkta förslag till ändring af 59 R.:O., äfvenledes i sytte att förenkla behandlingen af riksdagsärenena. Derefter föredrogs särskilda utskottets utlåtande i anledning af väckta förslag rörande ändring i k. förordningen som egors fredande-mot skada af annans hemdjar och om stängselskyldighet den 21 Dec. 1857, hvarom diskussionen ännu pågår, då detta nedskrifves. : Vid början af Andra kammarens sammanträde i dag kl. 10 f: m. begärdes ordet af grefve Posse. Han ville, sade han, i. enlighet med 21 af kammarens arbetsordning ställa ett spörsmål tilljustitiestatsministern, som då för första gången befann sig närvarande inom kammaren — Det vore nemligen af vigt för representanterne, yttrade han, att få veta i hvad mån regerin gens öfrige medlemmar och nu särskildt justitiestatsministeron delade denuppfattning af kammarens beslut angående indragningen af presidentlönpen i kommerskollegium, som statsrådet Bergström inom kammaren vid ett föregående tillfälle förklarat sig ega, och bad derföre att tå upplysning härom, Justitiestatsminister Carleson förklarade att han ansåge denna fråga, i den form och den ordning, hvari hon här blifvit framställd, icke kunna elier böra besvaras; men då han af grefve Posse nu blifvit på visst sätt åtspord om sin politiska ståndpunkt, ville han först och främst förklara att, i enlighet med hans uppfattning, vore det af största vigt att man omsorgsfullt värdade såväl konungens som representationens rättigheter, utan rubbning af den grund, som blif vit lagd genom den nya riksdagsordningen. Hvad vidare anginge frågorna för dagen, så vore han, med afseende å försvarsfrågan, af den åsigten, att väl indelningsverket må afskaffas och äfven grundskatterna upphäfvas, för såvidt nemligen allmänt väl och gemensamwa kraf så fordra. Hvad vidare reformerna inom statsförvaltningen vidkomme, så ansåg h. ex., att genom den nya riksdagsordningen hade K. M:ts och riksdagens ömsesidiga rättigheter blifvit så väl afvägda, att en förändring derutinnan ej vore önskvärd, samt att våra samhällsinrättningar vore alliför goda, för att man utan den sorgfälligaste pröfning borde bortkasta dem. Dessa voro, förklarade justitiestatsministern, hufvuddragen af hans politiska bsigter, och enligt dem tänkte hän handla. — Grefve Posse tackade för de allmänna satser h. ex. uttalat, men i hufvudfrågan hade dock h. ex. ej lemnat något svar. Tal. hade dock vän tat att h. ex. skulle modigt besvara den framstälda frågan och ej förskansa sig bakom ett blygsamt non possumus. — Härpå gat justitiestatsministern det svaret, att det ej brast honom mod, men att han ansåg det olämpligt att för närvarande bestämdt besvara den af grefve Posse framstälda frågan. Kammaren har för öfrigt under större delen af f. m. sysselsatt sig med behandlingen af konssitutionsutskottets utlåtande i andledning afhr Huss motionom ändring af 22 96 och 98 R. F. samt 22.32, 33, 34, 37, 55, 59, 68, 71 och 72 R. O. Vi nödgas till i morgon uppskjuta redogörelsen för diskussionen och hinna nu blott nämna :att det i fråga varande ändringsförslaget af kammaren afslagits med 89 röster mot 76. Postscriptum. Samtliga punkter i särekilda utskottets utlåtande rörande föreslagna ändringar i stängselförordningen hafva af första kammaren bifallits, den första — med antagande af ett amendement af br Odelberg, enligt hvilket några ord i slutet skulle utgå — efter en vidlyftig öfverläggniog och en votering, som utföll med 86 röster mot 6; de öfriga efter ett kort meningsbyte och utan diskussion. När detta nedskrifves, är Första kammaren sysselsatt med skjutsfrågan och den Andra med stängselfrågan. Sammanträdena komma att fortsättas i afton. ODEN CAR Rättegångsoch polissaker. Eldsvådan i Svarfvaregränden. Målet angående denna eldsvåda, med anledning af hvilken cigarrfabrikören 8. 4. Källbom blifvit häktad, såsom misstänkt att hafva anlagt mordbrand, har nu blifvit remiteradt till rådhusrätten och lottades i dag till rättens tredje afdelning. Telegrat-underriättelser. (Gavx Svenska Telsgrambyråsn.) London deti 5 Maj. Öfverhuset har behandlat Russels förslag om framläggande för parlamentet af den diplomatiska korrespondensen mellan