Aftonbladet – 6 maj 1874, sida 3

ARTE TAM MAA NSMSSRBRARS fö soo 6 FN tvenne man gingo öfver bord. OSKESERSE ANTE Årsberättelse af såkföraren för fattiga inom Göteborg. j Såsom man känner utsågs vid slutet af 1872 utaf stadsfullmäktige i Göteborg en förlikningsnämnd förstaden, med uppdrag, bland annat, att anställa en sakförare för de fattige rättsökande inom Göteborg, hvarför kostnaderna blifvit bestridda genom en dertill lemnad: gåfva af en gammal vördnadsvärd borgare, tillhörande samhället. Såsom sakförare anställdes v: häradshöfdingen O. Forsell, hvars verksamhet började den 1 April 1873. För hvad från denna tid till den 1 April innevarande är förekommit i detta hans värf har häradshöfding Forsell aflätit till förlikningsnämnden en Ärsberättelse, hvilken af nämnden öfverlemnatg till stadsfullmäktige, med begäran om anslag för nästa år till fullföljande af denna verksamhet, hvars goda frukter, på ett i ögonen failande sätt, framgå af berättelsen, hvilken, enligt G. H. T., lyder sålunda: Till Göteborgs förlikningsnämnd! I enlighet med förlikningsnämndens -den 29 sistlidne Oktober meddelade beslut, får jag öfver min verksamhet såsom juridiskt biträde åt obemedlade personer inom Göteborgs samhälle under tiden sedan den 1 nästföregående April härmed vördsamt afgifva följande berättelse. Enär i fråga varande, mig anförtrodda befattning är en alldeles ny. institution, som icke eger eller tillförene egt sin motsvarighet, har förlikningsnämnden, ity att den vid sagda förhållande saknat erfarenhet till ledning vid uppgörandet af instruktion för sakföraren, ej velat till en början meddela någon dylik, utan öfverlemnat åt undertecknad att under första tiden i förekommande fall handla och besluta efter bästa förstånd och samvete; och skulle förlikningsnämnden framdeles, sedan sig visat, om och i hvad mån särskilda bestämmelser i antydda hänseende blefvo af nöden, då lemna sådana. I anledning häraf och som det emellertid. för bedömandet af min verksamhet icke torde vara utan vigt för förlikningsnämnden att erhålla kännedom angående de grundsatser, som. jag vid utöfningen af min befattning i allmänhet följt, anser jag mig böra i första hand redogöra för desamma och derefter öfvergå till en närmare framställning af det, som med hänsyn till nämnda min befattning tilldragit sig under den tid berättelsen afser. På grund af förberörda mig lemnade uppdrag har jag nemligen ansett mig pligtig att. då sådant påfordrades, uti alla juridiska angelägenheter lemna obemedlade personer, som tillhöra Göteborgs samhälle, råd och upplysningar samt biträda i öfrigt 2j mindre utom, utan äfven inför vederbörande domstolar och andra myndigheter. Vid tillämpningen häraf har jag, när fråga om rättegång uppstått, städse sökt att genom förlikning bilägga saken, men, då dessa mina försök strandat, handlat olika, allt efter som målet varit af civil eller kriminel beskaffenhet. I förra fallet har den part, hvars sak synts mig rättvis. alltid erhållit den äskade hjelpen. I det senare återigen har jag skilt emellan de mål, som det enligt lag åligger allmän åklagare att. vare sig med eller utan angifvelse, utföra, och dem som endast målsegaren är berättigad att anhängiggöra. Då det icke torde hafva varit meningen, att jag jemväl skulle fullgöra en del uf de skyldigheter, som tillkomma allmän åklagare, hafva de, som påkallat mitt biträde i mål af förstnämnda? slag. blifvit hänvisade att hos vederbörlig myndighet till åtal angifva brottet. Uti ändra kriminella mål, som afsett gröfre brott, har jag deremot lemnat den förorättade nödig hjelp, men om återigen brottet varit af mindre betydenhet, såsom till exempel lindrigare misshandel, oqvädinsord m. m., har jag trott mig böra vägra det fordrade biträdet, helst ett annat förfarande lätteligen skulle kunnat uppväcka en mängd onödiga rättegångar och dymedelst motverka dew uppgift, som är med befattningen i fråga förenad. I händelse den, som anlitade mig, stått för brott tilltalad och dessutom kunnat göra antagligt, det han blifvit oskyldigt anklagad, har jag ansett honom böra erhålla den hjelp, hvartill omständigheterna föranleät. Slutligen må, i afseende å samtliga förekommande målen, erinras, det jäg, när vederbörande saknat all bevisning till stöd för sin talan, och utsigt således icke förefunnits att vinna den ifrågasatta rättegingen, då jemväl vägrat anhängiggöra densamma. I öfrigt och då förlikningsnämndens uppgift är dels att bilägga uppkommande tvister, dels ock att vara en myndighet, hos hvilken den, som trodde sig kunna visa, det sakföraren icke j fullgjorde sina skyldigheter, kunde i sådant afseende vinna nödig rättelse, har jag, när tvister uppstått, som si kunnat af mig DNäggas, sökt att få saken till förlikningsnämndens bemedling hänskjuten samt dessutom hänvisat den, som med mina åtgöranden icke åtnöjdes, att hos förlikhingsnämnden göra sit talan vidare gällande. Sedan jag sålunda korteligen andragit de grundsatser, som jag vid utöfningen af min befattning trott mig böra följa och hvilka jag också 1 verkligheten iakttagit, får jag, under åberopande tillika af det diarium, som blifvit, jemlikt förlikningsnämndens den 29 Mars sistlijet år fattade beslut, fördt, upplysa, det jag under tiden, sedan omordade befattningen tog sin början, anlitats uti jpridiska angelägenheter af 549 personer. De fall, då fråga om rättegång uppstått, hafva varit 216, nemligen 138 af civil och 78 af kriminel beskaffenhe Bland de civila har jag bilagt.... on 65, i anseende till det obefogade i framställda anspråken och i följd af bristande bevis ning vägrat att upptaga KA .. 29, samt vid vederbörlig domstol anhängiggjort och Utfört.......isseseeserssrerssnsnner kran 44, : Summa 138. Utaf de vid domstol anhängiga tvistemålen hafva 34 blifvit slutligen pröfvade, med den påatt alla utom tre, i hvilka svarandena med ed friade sig från saken, vuninos: De civila mål, som blifvit genom förlikning bilagda. hafva till största delen rört fordringar, äfvensom tvister mellan husbonde och tjenare samt hyresvärd och gäst, hvaremot de mål, som vid domstol anhängiggjorts, afsett barnuppfostringsbidrag och nan m. m. . land de kriminella målen här jag förlikt 13, hänvisat till allmän åklagare.............i...s... 9. med anledning af brottets ringa beskaffenhet och i brist på bevisning vägrat att upptaga 53, samt vid vederbörlig domstol utfört............ 3. j BY Summa 78. De af mig utförda kriminella målen, med undantag af ett, har jag icke haft om hand förr än vid öfverdomstolarne. Samtliga brottmålen hafva nästan uteslutande rört misshandel och missfirmelse. I sammanhang härmed må dessutom nänmas, det jag, på gifven anledning, infunnit mig å bärvarande celifängelsejemte straffinrättningen å Nya Varfvet, för att uti juridiska angelägenheter vara der befintliga straffoch ransakningefångar till hjelp; och har jag dervid erhållit, bland annat, i uppdrag att itför domstol biträda bäktad och under tilltal stående person, men som jag uti de af förenämnda beskaffenhet förekommande fall funnit den tilltalade uppenbart