Aftonbladet – 4 maj 1874, sida 3

RIKSDAGEN. Under öfverläggningen i lördags inom Första kammaren: angäende regleringen af häradshöfdingarnes löneförmåner yttrade sig först statsrådet Bredberg; hvilken med myc ken värma framhöll, huru vigtigt för samhället det vore, att domaren erhölle tillräcklig aflöning och i allmänhet intoge en sådan ställning, att han kunde vara fri från ekonomiska bekymmer, Somliga domare bade för närvarande ganska knappa inkomster, under det andra hade för mycket, och en lönereglering vore således här berättigad. . Sammansatta stats-, bevillningsoch lagutskottets. förslag innehölle, att riksdagen i underd. skrifvelse, med tillkännagifvande det riksdagen funnit en reglering af bäradshöfdingarnes löneförmåner i den at K. M:t föreslagna riktning vara lämplig, men att ytterligare utredning i frågan ansetts erforderlig, måtte hos K. M:t anhålla, det-K. M:t ville, efter vidare utredning af frågan och sedan hofrätterna blifvit hörde, till: nästa riksdag inkemma med förnyad framställning i ämnet. I Det syntes emellertid, gom skulle den föreslagna utredningen endast medföra uppskof, och tal. önskade derför, attriksdagen, om den icke kunde bifalla den k. propositionen, ätminstöne ville godkänna hr Bennichs i en reservation framställda förslag, att riksdagen, jemte bifall: till den underd. skrifvelse; utskottet föreslagit; måtte för är 1875 bevilja ett anslag at: 45.000 rår, att ställas till K; M:ts disposition för beredande åt de:46 svagast aflönade häradshöfdin garne af förbättring i deras. löneförmåner intill ett belopp af högst 5500 rdr för dem hvardera, — Hr Caspersson ville bemöta den ofta uttalade.satsen, att häradsböfdingarne icke borde inveha boställen, emedandeicke borde — och i allmänhet ej-ens-kunde — vara jordbrukare. Tal, för sin del trodde, att en domare verkligen behöfde hafva vissa insigter i jordbruket, och att dessa imlinga fall, t.ex videgodelningsförrättningar, kunde komma honom till gedo.; ;Harnvida den i utskottets motivering upptagna principen, att alla boställen skulle indragas, vore att rekommendera, det kunde anses tvifvelaktigt; och tal. ville reservera sig mot denna del-af..motiveringen i utskottets förslag till hvilket han tör öfrigt yrkade bifall. — Hr Frömantrodde, att .sportelväsendet icke kunde komma att upphöra, förr än domsagorna blefve så små, att de kunde skötas af en enda person, eller ock i det fall, att de förätidrades till kollegiala domstolar. Om sportlerna komme att utgå för nödigt arbets biträde — och så borde egentligen vara förhållandet — så kände sedan häradshöfdingarnes löner gerna blifva lika stora, På grund häraf ansäg tal, fortfarande, att sportelsystemet vore berättigadt; i den föreliggande frågan ville han förorda hr Bennichs reservation; — Hr Bennich ställde ieke sportelsystemet i allmänhet särdeles högt: om det än ej hade menligt inflytande på tjensten, så verkade det åtminstone skadligt på dess anseende. Men det slags sportler, som utgår för förvaltningskostnader; borde dock tills vidare bibehållas. Yrkade bifall till-sin reservas tion och framhöll, att af de 104 häradshötdingarne-i landet icke mindre än 46 åtnjuta löneinkomster, som med 2000—3000-kronor understiga det belopp af 5,500 kr., som måste anses: såsom den minsta-lönen för ett så vigtigt embete som domarens, — Hr Tornerhjelm hade icke funnit den k. propositionen vara stödd på rättvisa och billighet och trodde. att häradshöfdingarne åtminstone borde -ha rätt till fardag, då man beröfvade dem deras boställen. : Skulle velat rösta för hr Bennickhs reservation, men trodde icke,