Aftonbladet – 2 maj 1874, sida 2

STOCKHOLM den 2 Maj. Konstitutionsutskottets dechargebetärkande och de debatter, till hvilka detsamma i onsdagens sammanträden ivom kamrarne gaf avledning, kunna dock öfver huf vud anses mindre märkliga genom den anmärkvivg mot nb af konungens rådgi! vare, bvilken omkring sig lyckats saml utskottets majoritet, än genom de anmärk vingar, som, framstälda af en eller fler bland utskottets ledamöter, dock underkänts af dettå i sin helhet, men det oaktadt un der form af reservationer mot utskotiets beslut delgäfvos riksdagen. Oafssdt de ob: stridligen större och vigtigare frägor, som berördes i Btminstone tvenne af decsa re servationer, ega dessa i och för sig den mwärkvärdighet, att deras gruadlagseniughe? varit ifrågasatt vid hvartenda tillfälla dy lika blifvit afgifoa och äfven nu blef det. Då. de emellertid inom konstitutionsntskor tet sjelft, hvilket eger attisista hand gifva grundlagsförklaringar, hunnit till praxis torde de protester, som mot dem afg svkriigen kunna leda till något res äfven om man icke kan uideruwycka on vis. förvåning öfver att en sådan upplattning kapnat göra sig gällande. Den eada foris grundlagen känner till för enskild riksdags man eller annat utskott än konstitutions utskottet att väcka fråga om missbruk e! ler försumlighet vid embetets utöfning hos statsrådet eiler någon dess ledamot är en ligt 57 3 R. O. begagnendet at följands ord : det är anledning till anmärkning mo: statsrådet eller den eller den ledamoten ek ler föredraganden, hvarom remiss bogäres till kouvstivutionsutskottet, inför hvijket anlednirgenv skall uppgifvass, Detta stadgande är fullt tydligt OGrunålagastit tarne hafva med största omsorg velat undvika ailt tal och bedömande i riksdagens kammare a! särskilda regeringsätgärder, innan de pröfvats inför den delegation dera (konstituticnsutskottet), åt hvilken den upp dragit kontrollen öfver deras laglighet och gagnlighet, och till och med gått så lång i denna omsorg. att de föreskrifvit att ar ledningen till en anmäld anmärkning en dast för detta utskott fär uppgifvas. Skulle nu hvarje enskild konstitutioosutskottet: ledamot ega rätt att i särskildt afgilna reservationer draga enstaka regeringshaodlingar under riksdagens bedömande, skulle derigenom grundlagens tydliga mening kring gks och hvarje medlem i nämda utsko: erhålla en makt, som ocdast tillkommer utskottet i sin helhet. Det är visserligen sannt att 47 2 RB. O. icko gör. något unvdantag i ledamots rätt att lemna kamma ren del af hans särskilda mening rörande ett utskotts beslut, hvari han ej instämt; men i detta stadgande, såsom ytterst gene relt, torde den speciella föreskriften i 57 ? böra anses göra en viss inekränkning. Vi tro derför att de representanter, som ogilla reservationerna och den deraf föranledda diskussionen inom kamrarna, hafva grundlagens både bokstaf och anda på sia sida, och att gåledes den rätt, en talare i Andra kammaren i ea öfvermodig ton ansåg sig ega att öfver dem yttra sig, är minst sagdt långt ifrån oomtvistelig. Medgifvas måste emellertid att de gamla formerna med sina remisser af anmärkningsanledningar till konstitutionsutskottet samt dess behandling af desamma och gransk ning af stadsrådsprotokollen med tillämp vivg af 106 eller 107 2 R. F. äro tunga och oviga och derför behöfva ersättas al lättare. Ena sådan lättare form, som redan hog oss blifvit praxis, är interpellationen, rörande hvilken Andra kammarens arbetsordning meddelar vissa bestämda föreskrifter och som äfven nyttjas i första kammaren, ehuru dess arbetsordning saknar dylika bestämmelser. Nu är visserligen framställandet af ett spörsmål och dess besvarande eller uraktlåtenheten deraf ä en ministers sida en helt annan sak än en konstitutionsatskottets anmärkning mot en konungens rådgifvare och kammarens deraf föranledda beglut. Samma ändamål kan dock dermed det närmaste vinnas och det vida bättre in genom protokollsgranskningen: nämligen applysniogen om regeringens stälning till och behandlingssätt af en viss fråga. En unnan form för afgifvande af ett omdöme V representationens sida öfver regeringssy stemet är den 8. k, adressdebatten, hvartill nan hos oss sökt införa något motsvarande senom den diskussion, som plägar ega rum rid remissen af k,proposionemrörandse stats. verkets tillstånd och behof. Dessa nya forner hålla på att arbeta sig fram vid sidan Vv grundlagens bestämmelser, hvilka trolisen så småningom komma att förlora allt uer i betydelse och tillämplighet. Sålänge le fingas, måste, de dock iakttagas, åtmin