Aftonbladet – 1 maj 1874, sida 3

Stockholms dricksvatten. Af tidvingarna har man förnummit att vederbörande gått i författning om en undersökning af Årstavikens kloak-dricksvattem. Utan tvifvel är det icke likgiltigt hvilken tid man väljer för en sådan undersökning och tillåta vi oss att erinra om det välbekanta förhållandet att under vissa tider en så stark uppsjö i Norrström är rådande, att man tydligen ser hur Saltsjöns vatten inströmmar i Mälaren. Att vid sådana tillfällen Årstavikens vatten med sitt tillskott från Kloaken icke lärer kunna hafva det allra ringaste utflöde åt Mälaren, måtte väl få antagas såsom säkert, och att det tvärtom måste hafva en motsatt rörelse, hvarigenom den ur kloaken utströmmande orenligheten tager sin riktning å den del af viken, der vårt vattenledningsvatten upp pumpas; hvaraf följer att nämnda sköna tinidum, blandadt med vattnet, i sista instangsen stannar i våra soppskålar och karaffiner. Detta om sjelfva vattnets undersökning. Aterstår att undersöka, huruvida det finnes något annat samhälle på jorden, än vårt, som skulle kunna tillåta att en kloak får anläggas så, att den utmynnar i samma bassin, som förser staden med vatten. Sjelfva tanken på det vidriga i sistnämnda förhållande är sannerligen så vämjelig och så upprörande för känslan, att man skyggar tillbaka att ens tänka derpå. Huru vederbörande någonsin hafva kunnat komma på den olyckliga, för att ej säga ohyggliga idea att leda Södermalms kloak-orenlighet ner i den insjövik, hvarur hufvudstaien hemtar sitt åricksoch kokvatten, är alldeles oförklarligt; men visst är, att sjelfva detta faktum är inför hela verlden en Vanära för vår hufvudstad. kx