FÅNGENSKAP. ROMAN I TVÅ DELAR AR OTUIDA. FRÅN ENGBLSKAN ÖFVBRSATT AF (. C. FEMTE KAPITLET. En blick 1 korten. Sedan vi vero gångna denna natt, satt lady Fantyre länge uppe framför kaminen i sin sängkammare, iklädd nattdrägt och beröfvad alla de lösa attributer, som om dagen gjorde hennes utseende drägligt. Hexlik mätte hon hafva tett sig dem föratan, ty smink, tänder, peruk och elegant toilett äro allt medel kraftiga nog att upphjelpa hvilket utseende gom helst. Om lady Fantyre i osminkad skepnad talar jag blott i enlighet med hvad föreställningen dikterar, ty jag har blifvit skonad ifrån att genom ögats äskådning få visshet i min förmodan. Trefusis, om möjligt ännu mera skön i den rikt spetsgarnerade peignoiren och med det präktiga håret i en ymnig flod böljande ned öfver hals och skuldror, utgjorde den gamlas sällskap. Min kära väm, började Fantyre, tror du dig hafva alla trumfen på hand för det parti du spelar? Ja, utan tvifvel, hur så? ! Du sköter din affär på ett sätt, som om den redan vore afgjord, det är inte alltid det lämpligaste. Brummel säger: om vi förarga en qvinna, är hon vår, Det är sant nog, ty vi äro sådana fjollor. I nio fall af tio bryr qvinnan sig ej det ringaste om den man, som af kärlek dör vid hennes fötter, då hon deremot gör hvilken dårskap som helst i begäret att vinna den, gom ej NE) So A. B. n:r 88—93, 95 och 97.