Aftonbladet – 29 april 1874, sida 2

AVI UV BRUVOTaRUG BUGIIDILBTR UVJUUSE US enklaste klokhet farmers att gynna jordbruksarbetarnes utvandring i stället för att hindra den; ty då arbetarnes antal förminskas, skola de kunna gifva högre lön. Man funderar på att ersätta mehniskohandens arbete med maskiner och anser detta för den enda möjliga lösningen af den nuvarande atriden mellan förpaktare och arbetare. Säkert blir detta också lösningen, Franska nationalförsamlingens permanenta komit sammanträdde den 23 dennes, då regeringen var representerad af hertig de Broglis, Depeyre, Baragnonoch amiral Dompierre..: DeputeradenLucet af venstern ställde dervid en interpellation till mini steren om den konflikt, som egt rum i ge: neralrådet i Marseille mellan prefekten och rådets ordförande. Åtskilliga tumultuariska uppträden hade egt rum, och prefekten hade icke. desto mindre: nekat att ställa polisen till ordförandens förfogande. Rådet hade till och med måst uppskjuta sina sammanträden, Hertig de Broglie svarade, att generalrådet i Marseille alltid kom i stridig heter med prefekterna; sådant hade till och med egt rum under Thiers. Det: är på modet, att i detta generalråd alltid hällas politiska tal med skarpa anfall mot rege ringen, och det måste blifva ett slut på detta ofog. Med afseende på polisfrågan skulle regeringen taga denna i öfvervägande; för öfrigt hade rädet kunnat förblifva tillsam mans, då prefekten tillbjuditsig att utföra ord förandens befallninvgar. Mahy protesterade mot inrikesministerns angrepp mot rådet och sade, att en stor skandal egt rum. Man hade ropat: Länge lefve konungen! utan att prefekten förbindrat detta. Picard understödde de föregående talarne af venstern och fordrade en undersökning af förhöllandet, hvartill inrikesministern gaf sitt bifall. Regeringen har beslutit att hänskjuta saken till statsrådet och-har i en skrifvelse till detsamma skarpt ogillat dess beslut att uppskjuta sessionerna. Rådet vidhåller emellertid sitt beslut. Franske deputeraden Piecon, hvars separatistiska tal vid en jernvägsbankett i Nizza väckt så liflig harm i Frankrike, har nu tillställt tidningen Phare du Littoral de Nice följande försvarsskrift: Hr Redaktör! I dagens nummer af eder tidning har ni refererat det tal, som jag höll vid den af mig föreslagna skålen vid en bankett i Nizza, på ett sätt, som hvarken till ord eller anda är riktigt, och ni har klandrat mig i ut tryck, som jag skall afhålla mig ifrån att karakterisera. Hvad jag sade, yttrades vid en förtrolig sammankomst och borde aldrig kommit utom densamma. Jag vill icke anställa några betraktelser öfver den afsigt, i hvilken ni lyssnat vid dörrarne, och jag vill tro, att ni icke förstått mig och derför mot er vilja vanställt mina ord och tankar. Huru än må förhålla sig härmed, anser jag mig, gent emot ett sådant beteende, nästan för god att fordra förklaring. Allt hvad min värdighet tillåter mig är att högtidligt bestrida riktigheten af ert referat, i det jag öfverlåter åt dem, som hafva bört mig, åt dem, till hvilka jag talade, att döma om mina afsigter. Jag hoppas, min herre, att pi behagade intaga denna protest i nästa nummer af eder tidning och förblifver 0. 8 vv. De franska tidningarna anmärka härvid, att det skulle vara intressänt att få veta hvad lir Piccon egentligen sagt. Att detta icke varit så alldeles oskyldigt, framgår deraf, att generalrådet i departementet Alpes maritimes har ansett sig böra pro testera mot Piceong uttalanden och vid ses sionens slut höjt ropet: Lefve Frankrike ! Enligt Moniteur Universel har regeringen beslwit att begära tillåtelse af kammaren att anställa lagligt åtal mot Piccon, och det tillägges att detta redan skulle hafva skett, om han icke varit skyddad af den parlamentariska okränkbarheten. Kejsar Wilbelm afslntade den 26 dennes, säsom telegrafen redan meddelat, i egen per: son tyska riksdagen. Nordd. Allg. Zeit. anmärker med anledning häraf: Den omständigheten att kejsaren sjelf velat afsluta riksdagen tyder icke endast på hans full ständiga tillfrisknande, utan är äfven ett bevis på att han är nöjd med de resultat; som under, denna riksdagens sammanvaro uppnåtts angående militärlagen. I sam: manträdet den 23 dennes kommo de nya kyrkolagarne (bestämmelserna angående dem som utan vederbörligt tillstånd utföra presterliga förrättningar) till behandling. Mötet var mycket upprördt och varade 6 timmar. Windhorst-Meppen höll ett tal som varade i öfver 2 timmar, och hvari han framställde en resumå öfver centrumpartiets tsigter och bland annat förklarade: Kyrkolagen är ingen lag utan ett våldsstadgande, som man iklädt lagens drägt. Detta ytt-rande mottogs med starkt bifall af centern och lifliga yttringar af missbag från venstern. Den definitiva omröstningen om kyrkolagen egde rum vid slutsammanträdet den 25, då lagen antogs. I samma möte väntade man rikspresslagens antagande, sedan, det nationalliberala partiet, såsom vi redan nämnt, i ett klubbmöte den 23 beslutit rösta för lagförslaget i den form, som utskot tet föreslagit, ; Förenta Staternas kongress har i sitt möte den 6 April beslutit att sätta 400 millioner greenbacks och 400 millioner nationalbanksedlar i omlöpp; sålunda höjes sedelemissionen på en gång med 800 millio ner dollars, Presidenten Grant har emellertid; enligt telegram från Washington af den 22 dennes, inlagt sitt veto emot lagen och låtit uppläsa ett budskap i senaten, hvari han förklarar; att en sådan tillökning i sedelstocken strider emot all sund finanspolitik. Han förordar varmt att guld äter måtte göras till lagligt betalningsmedel och att man, för att uppnå detta, bemyndigar regeringen att inköpa sedlar för den för handen varande klingande: valutan samt att samla ett förråd af guld, Presidentens veto har. funnit allmänt bifall i landet, enär fruktan för att bankernas re server skulle blifva desorganiserade dermed är försvunnen. sentsnsensn——