Aftonbladet – 28 april 1874, sida 2

Vi hafva uti en förezåends a-tikel kastat en återblick på de schw-iziska förf.tt nivgsreformerna från år 1815 till och med 1872 och skola nn, sedsn utgången at omröstningen den 19 dennes är ati inivt känd, skärskåda hufvaddragen at den reviderade förbundsförfattsisg. hvilken från och med den 1 Januari 1875 blir det scbweizska folkets grundlag, Men innan vi arvargå till en redogörelse för den nya förfartvin gen, skola vi egna nägra ord åt den onröstniog, hvarigenom den blef lag... Med den ansenliga majoriteten af 322,000 röster mot 178,000 uttryckte det scbwe:z ska folket sin viija att tilldraga det band, hvarigezom de 25 kantonerna sammashbällss till den federativa republiken Schweiz. Dessa siffror måla dock icke ensamma situationen den 19 April. Nogra andra upplysningar beböfvas derjemte. De farhågor för tysk supremati, som är 1872 voro så bfliga i de franska kantonerna, äro nu ti!l största delen försvunna, Såröstade till -xempel N ufchå:el nästan enbälligt för vistonso och ka.tonen Van, gom är 1872 med 50000 röster inlade en fruktansvärd protest mos det då framstälda rev:siousföralagset, antog det nu il Jag upphöjda med 25000 röster mot 17 000. Man skg icke heiler us, såsom år 1872, en katolsk winoriret s:å öga mor öga med en protestantisk majoritet... Bloit i de kantoner, som bliz4t litå på Vatikanen fanns majoritet mot revisionen. D-ssa kan oner ngjordes af Tellsagans tridw irat: Schwye, Uci och Ume welden ssmt af Zar, Lazun Fresburg och Wallis, sälnsda af det forna Sonderbuvdet Mas för dock icke aataga, att de 178 000 ej, som sfgåfvos den 19, niesla auce utibörve Uitramontaner. Dessas antal opogår icke i Schwez till vamnda: aiff-a, och miuoritetea skulle sanuaolik: varit, vida mindre, om icke på flera ställen obevekliga radikaler, inbitna konservativer, tyskhatare och avhängare af den kantonala sjelständizheten rösta: mot förslaget. M-dlagn: och värdighet, såsom det höfves en fri nation, verkstälde det sekwaiziska folket den bety-; delsefo!la omröstningen, och ingenstädes inom! förbundet förekommu, tro:s da på en mängd orter samlade menniskomassvrna, oordningar af den vatar, att myndigheterna hehöfde in; gripa. Hvilken motsa:s till da ska da:ösa ! uppträden, som egre rum vid ds napsleoni -ka plebisciterna, tili hvilka: prefekterna och deras uuderordnade drefvo böaderna likt boskap! De områden, hvilka den nu gillade revisionen omfattar, utgöras af militärväsendet,! fisans-, undervisnings och rättsväsendet, kt-! skilliga ekonomiska och sociala förhällanden. bvsättnings och vistelserätt, kyrkoväseidet samt förbandsmyndigheternas makt, Hvad förs: militärväse:det beträffar, hade visserligea redan 1848 ärs författning utta at grundsatsen om allmän värn. pligt, men nentraliserat dess praktiska verkan genom l att bes-ämma, att hvarje kanton blott skulle kontribuera till förbauoshären med 4!2 pro ceut af sin befolkning. På grund härat be friada kautonerna större delen af den manliga befolkningen från deu aktiva värnepligten, kutfvadsakligen för att öka beloppet at miiitärplig:-ersättnisgslagen, Härigenom uppkom i sjelfva verket ett slags legosystem ch landets värneförmäga minskades sålunda betydligt. Men ännu mer illusorisk blet författningsprincipen genom den olika exercistiden i de särskilda kantonetna. Denna olikformiga utbildning hade till följd att trupperna illa motsvarade de avspråk, som aa för tiden ställas på en fältduclig armå,l ch vid hvarje truppuppbäd, till och med blot: för en grävsbosättving, t:äddeidagen ister. hvilka icks bådade någor godt för isn bändelge, att ett krig skalle u:bryta,l (sgenstädes ftersträfvades derför en reform ifligare än inom sjalfva armen Genom ten revide ane författ-ingen har ocksä en sädan kommit till ständ och hvarje värnepligtig skall hidavcefter tillhora a m6a. Derjauwte omuer infanteriets utbildning att: centraiseras i förbandets hand, och de tjugufem nittile gällavdmilitärlagaras skola ersätLas af en almin milisärorga:isationslag, variserom de olika kaston-ro.s trupcer unrva fore:as tili en militvisk e: het. Här.enom Astadkommes också en för special. vapnens rekryterande underlät.ande utjem-: ling mellan de särskilda kantonernas bidrag ! mansk p och meta jel. Lyctliet hade arit om descb eforse blivs un bodaict! erow a pbätvide af de 25 bautinala si lväraduiustrationornua och deras ersättande It