Aftonbladet – 25 april 1874, sida 2

gen i Madrid har beslutit att göra ett slnt på inbördeskriget med vapenmakt och den frånsäger sig offentligt och officielt hvarje tanke på en konvention, hvarmed allmänheten och pressen på senare tiden mycket sysselsatt sig. Guvernörfernö i provinserna ha fått befallning att strängt förbindra hvarje d:ekussion i pressen, som kunde göra den offentliga meningen gynsam för en konvention. Aderton bataljoner, deribland sex bar taljoner gendarmer och fyra bataljoner af töllväsandets manskap, tillsammans 12.000 an, ha från Satitander blifvit -ARNdå fil tredje divisionen, som bildas i Laredo ovu Santona under general Concha, som skall fö tjugofyra utsökta och väl utrustade batsljozer under sitt kommando. Tre andra ba a!joner, bland hvilka en gendarmbataljon, inskepp-s för närvarande här jemte ett battri Eruppska kanoher. Opsrationerna skola åter börja, så snart vädret tilläter det. General Covcha och marskalk Serrano skola operera i förening med hvarandra, men på olika linier. Carlisterne höila också på med att koncentrera alla sina tropper från Ka: talobisn) de göra de största anscrähgnibkär att skaffa sig kanoner och de hälla på att uppföra bya förskansniogar mellan Valmasada och Zamales. Enligt ett af dagens elegram ha regeringstrupperna företagit en svag kanonad mot de carlistiska ställningarna vid Bilbao, Carlistecheten Santes hat blifvit tilllfångatagön al sina egna tröpfer: Vi omnämnde i går ett märkligt yttrande, som päfven på den heliga Acnes fest haft om nägra framstående politiska persenlig heter. En korrespondent till Indpendanca lemnar nägra upplysningar om deuna fest och dess tillkomst, hvilka vi här meddela! Trots de klerikales ifver att egga de trogna till protest, kunde dock den 12 April i br icke firas med samma glans som föregående år. Alltsammans har inskränkt sg till några mottagningar, vid hvilka dö katolska sällskapet i Rom, elövertie äl Propaganda Fidei och en del medlemmar Ä? det romerska patriciatet spelat hutvudrollen. Den 12 April utgör en åminnelsedag af tvenne från olika synpunkt märkvärdiga d händelser. Den första är påfvens återvänd:nde till Rom 1850 från sin. frivilliga I tandsflykt i Gaöta. Den ändra tilldrägelson lär pe, heliea Agnes underverk, hvilket hände är 1855. Paåfven hade begitvit sig till Santa Agres, beläget utom staden, och var åtföljd af hela sitt hof och åtskilliga inbjudna. Plötsligt nedstörtade golfvet i en salong, der man intog förfriskningar. Alla de närvarande, päfven inbegripen, voro utsatta för en verklig farä. Men genoi en lytklig tillfällighet hade spikarne, hvarmed mattan var fäst, icke lossnat mer än Ipå ena sidan af rummet, så att man på I mattan kunde släppa sig ned i det under salongen belägna rummet. Endast tvenne Å personer blefvo sårade, nemligen befälhafvaren för de franska trupperna general Gemeau, hvilken bröt armen, och kardinal Patrizi, som fick en allvarsam kontusion i hufvudet. Omedelbart efter denna händelse ltänkte ingen på att tillskrifva dess lycks liga utgång någon gudomlig mellankomst (men ett par år darefter uppdykte iden om stt underverk. Päåfven lät i Sancta Agnes appställa en målning, som frawställde det märkvärdiga tilldrageisen. Och så fick mat ett underverk, som är lika trovärdigt och mycket mer moraliskt än det i Lourdes.