Aftonbladet – 24 april 1874, sida 3

väl äro representanter för ett folk, som ifordne ider utgjorde större delen af den isrselitisks ationen. hvilka ega den äldsta och vördnads daste afskriften af vår store lagstiftare Mo böcker. och som äunu i dag bekäuvna og till hans tro och efterlefva de gudomliga före skrifter, han bar kungjort, i deras största ren bet, — Det tyckes dock vara tvifvel underka stadt, om detta vädjande förtjenar ovilkorlig sympati. Åtminstone har en insävdare i Times uppträdt mot dem och försäkrat. att samarita nerne äro smutsiga. lättjefolla o h okunniga men: niskor, som blott begagna sitt namn att förtjena penningar på och bland annat ba em vigtig in komstkälla i förevisningen af sitt berömda manuskript. af Pentatenchen för dryga bockschisch. I fall de absorberades af något judiskt eter kristet samfund. vore det i insändarens tanke bäst både tör dem och för religionen. Landoch folkbeskrifning. Krigsbyte! i Ashanti. Den bekant: guldsmeds. firman Garrard i London har iuköpt det guld och öriga dyrbarheter. som engelsmännen ha er. öfrat i Äshanti. Dessa saker bestå hufvudsakligen af de 2000 uns fd som konung Koff har skickst ned såsom afbetalning på krigsskade: ersättvingen. och en flygtig blick visar genast, med hvilken brådskande hast dessa dyrbara saker ha blifvit samlade och afsända af konungen. Bland de större föremålen finns en afbildning af ett menniskohufvud. som väger mellan 50 och 60 uns och är af massivt guld Vidare omnämnas två guldornament, som skola vara na från armarne på konung Koffis tronstol. och två wväldiga svärdklingor. hvardera hvilande på fyra guld. kuior; de ha sannolikt stått framför konungen, när han vid högtidliga tillfällen satt på sin tron. ven finnas en mängd guldplåtar. som ha varit ämnade att bäras vid bältena af konungens sändebud. De äro ella af olika slag. prydda med olika emblemer efter den rang och det embete, deras egare innehade, och de äro arbetade med en skickhghet. hvaraf. europeiske guldsmeder knappt äro i besittning. Föruto.a dessa plåter, hvar och en af hvilka innehåller många uns rent guld. finnas fetischknappar med guld i upphöjdt arbete, guldspetsar från solskärmar, gnldkäkar, lårben och huivudskålar samt många andra märkliga saker, som säkerligen ha tillhört fetischgudstjensten. Af mindre saker finnas en mängd armband. halsband och kedjor, broscher, ringar 0. 8. v., hvilka alla äro olika och arbetade med stort mästerskap. Karakteristisk för hela samlingen är den stora efterhärmningstalaug. hvarom den vitnar. Så finnas lås och klockor sf guld, ja till och med simpla kopior åf urnycklar. ehuru de icke äro kända hos intödingarne. Likaså finner man eftergjorda katolska reliker. Alla möjliga stilarter äro representerade i denna unika samliug. Några af de begagnade mönstren äro nästan fullkomliga kopior sf gamla indiska smycken, andra likna egyptiska fornsaker, under det att man bland dem äfven finner gammalnordiska och anglosachriska tyher. De tyckas vara tillverkade på mycket olika tider. Några ssker tyckas ha kommit direkt från guldsmederne, hvaremot andra bära tydliga spår af att hagått i arf från släsvte till slägte. En särdeles intressant ring har till signet ett koptiskt mynt Till det arbetade guldet kommer ytterligare en stor påse med osrbetade guldklumpsr, en mängd märkliga silfvpjeser, blsnd hvilka Times gsärskildt anmärker ett väldigt bälte, som varit sammanbundet med halsen genom en massiv kedja, och vid hvilket sju eller åtta silfverskidor till knifvar hänga, sanit några sällsyntd glasperlor, som likna det gala romerska glaset. och hvilka fordom tillverkades i Akkra på Gnidkusten; nu bar likväl konsten gått iörlorad. Slutligen finvas äfven koralloch bernstenssmycken: Fornfrnd. Doktor Schliemauns -Priami skatt. Som bekant är. har dr Schliemannp, som lärga varit bosatt i Athen och är gift.med en grekiska, fört de saker. han fann vid sina gräfningar på det ställe, der det gamla Troja förmodas ha legat, till Athen. och det var hans afsigt att på egen bekostnad nppföra ett museum för deras förvande, med vilkor ett den grekiska regeringen skulle tillåta honom att äfven företaga gräfninar i Mykene och Olympia, då han ville lemna funna sakerna till detefter honom uppkallade museet och skänka dem åt det grekiska folket. Hara obegripligt det än låter. bar dock, enligt hvad Schliemann meddelar i ett bref till tidninien Nea Hellas. regeringen afslagit hans liberala anhud. hvilket parlamentet redan hade förslarat sig för. och han kommer derför nu att lemna Aihen för alltid. :