Aftonbladet – 24 april 1874, sida 3

till sitt landtgods i Bothey, der han förd ett isolsradt lif och blott såg hos sig si notarie och nägra slägtingar, som Äter böj jat umgäs med honom, sedan de båda 83 strarna wulifvit aflägsnade från hang bu Under dessa förbålländen bade, man iuge anledning tro, att baronen skulle låta si förmögenhet gå öjver i främmande hände; och Botarien, som dog för någon tid sedai ceh åtrjöt hans hela förtroende, hade dess utom ofta yttrat till flere af baronens släg tiogar, att han icke skulle upprätta någo testamente, uran lå:a förmögenheten dea mellan dem efter lagen. Arfsdomstolen had emellertid kiappast buonit taga boer i be sittning, förrän arfvingarne till sin förskråc kelse erforo, att Jean Joseph Jaumart ge aom ett testamente blilvit gjord till univer salarfvinge. Denna nyhet väckta det stör sta uppseende, enär man visste, att baro nen stätt i det fiendtligaste förhållande til Jaumart och ofta lagt i dagen den atöret afsky för honom. Rystet b-kräftade si; icke desto mindre; den 30 Juni bade til domstolen i Namur blifvis öfverlemnadt et med sex sigill försed: konvolut, och då de öppnades, fann man deruti ett dokument a följande innehåll: Genom detta testament frästager jag mina slägtingar af hvsrjs le all rätt, som efter lagen kunde tillkomm: dem, till mio qvarlåtenskap, i det jag, i a: sigt att gifva Jean Joseph Janmart, tödd Bo:hey och baonde i B:iässel, en upprät selse för de obshag. jag . vållat honom, te stamenterar honom all min fasta och lös: egendom och förklarar ogiltig: hvarja föra upprättadttestamente.. En person vid nami Gustave Denys inlemnade detta dokumen hos rätten, utan att gifva eller kunna gifv: sägon upplysning, bur han komwit i besitt ning af det. . Jaumart hade under de, före gående fjorton dagarne på alla möjliga sät sökt skaffa sig underrättelse, haurovida der aflidne upprättat något testamenta unde sina sista lefnadsdagar, och man hade frår alla håll svarat honom pej. Han anmärkt: dock alltid att det svårligen kunde förbåll: sig så, och att man nog skulle fiana nägo skri ftligt, om man riktigt sige efter, DÅ det föregifna testamentet framkommit, brö tos sigillen på egendomen i Bothey, och er ny undersökning företogs, som bivistodss af baronens slägtingar och Jaumart. Mar aökte länge utan att finna något, men Jaa iners yttrade upprepade gånger: Om Mar söker riktigt, skall man säkert frona något Sluuigen faun notarien Vermeulen, gow iedde denna undersökning, uti lådan till et: bord, som stod framför en 8 ffa, ert bref al följande innehåll: Hr Jean Joseph Jaumari! Jag är orolig för att ni icke skall få draga fördsl af mitt täta monte, hvarigenom jag skänker er allt, hvad jag eger, trots hvad mina sligtingar säga derom; jag tyc kor icke illa om er, och min mening är ornbblig. Seden funnos flere andra bref, beräknade att ytterligare styrka tesramen tets äkthet, Vid närmare undersökning vi sade sig emellertid, att här förelåge et! fräckt bedrägeri, till hvars utförande Jau mart hade bart åtekilliga medbjelpare. Ran sakningen förvandlade de svära misstan garne till visshet och bedragaren har nu fött sitt straff. Joumart hade emellertid likasom den falske Tiehbornae många god: trogna anhängare, hvilka i honom sågo den förföljda oskulden; och de långvariga vit nesförbörer för och mot den anklagade följ des med lidelsefullt intresse. Af telegram met erfar man att vid domens afkunnandr uppstodo oroligheter af ganska svär beskaf fenhet och att en del arresteringar måste företagas.