Aftonbladet – 23 april 1874, sida 2

STUCK HULN den 2 April. Förmiddagens sammanträden i båda kamrarne hafva till hofvudsaklig del egnats Ät behandlisgen at statsutskottets betänkande rörande regleringen af utgifterna på riks-;ä statens åttonde hufvudtitel, omfattande ecklesiastikdepartementet. Före föredragnivgen af denna fråga i Första kammaren föreföllo likväl två episoder, som äro förjenta af nppmärksamhet. Hr Wallenberg tog sig nemligen af justericgen af protokollet öfver ciskussionen vid remissen af K M:ts proposition rörande privatbankslagstifinivgen förevändning att i ett skriftligt anförande framställa ätskilliga anmärkningar mot uppgifter, som finansministern vid tillfället hade. Vid den hastiga uppläsningea giogo sjelfva avmärkningarna till stor del. för åhörarne förlo rade, hvaremot tal. sörjde för att sj liva klämmen väl uppfattades, och gick densamma ut derpå, art finansministern gifvit mins !s dre exakta uppgifter, som voro desto betänkligsare, emedsn de tydde på en brist i den oväld, som man hade rätt att foråra af en konungens rädsifvare. På denna bei; skyllning förklarade sig statsrädet Wern på grund sf 57 2 R. O. och 90 3 R.F. vara förhindrad att in: å i svaromal. Derefter uspträdde hr Ribbing och framj stälde, äfvenledes i skrifilg form, nägra spörswål till statsrådet ocu chefen för ec klesiastikdepartementet. Med anledning at dessa förklarade sig hr Bergstedt äfven hafva nägra anmärkvingar att göra, men, då ecklesiastikministern ej var i kammsren närvarande, ville han invänta ett tillfälle, då denne kunde upptaga dem till besvarande, De at hr Ribbing framstälda spörsmålen haze följande lydelse: Fyra år hafva snart förflutit. sedan riksdagen i underdånig skrifvelse anhöll. att K M:t täcktes låta genom sakkunnige män företaga en revision af gällande stadga för rikets elementarläroverk och de särskilda. tid efter annan meddelade föreskrifter, som blifvit utgifna rörande hennes tillämpning. För hvar och en är väl an hvad som uppå ofvannämnda skrifvelse öljde. Ett år är äfven snart tilländagånget. sedan riksdagen afgat sitt svar å K. M:ts nådiga proposition i ämnet. Detita svar innehöll ett obetingadt godkännande af 11 utaf de 27 punkter, uti hvilka den kongl. propositionen behandlade detta vigtiga ärende. hvaremot uti 7 punkter riksdagens båda kamrar enade sig om från den k. propositionen något afvikande meningar, men fattade uti de 9 återstående olika beslut. Den främst verkande orsaken till riksdagens ofvannämnda skrifvelse var. såsom det i densamma heter, att en i alla samhällsklasser rådande oro beträffande ändamålsenligheten af.den plan. efter hvilken rikets elementarläroverk äro inrättade, icke kunnat brivgas till lugn, och att denna oro ej torde sakna all befogenhet. Man torde med äl kunna säga. att denna oro föranleddes af ällningen om öfveransträngninvg under stu etiden dels till följd af mångläreri och dels till följd af ansträngande, vidtomfattande fordringar uti den s.k. maturitets-exsmen i allt, syn nerligen de skriftliga profven. Det var derföre med tillfredsställelse alla föräldrar och målsmän erforo de förslag om lindringar i flera afseenden, hvilka efter den utredning. som de 1870 tillsatte komiterade gifvit. så väl K. M:t i sin proposition uttalade såsom lämpliga som ock riksdagen för sin del dels godkände dels ytterligare tillade. Det är om desba förslag samt deras tillämpning, som jag anhåller att få yttra några ord samt om desamma till hr chefen för ecklesiastikdepartementet få framställa några spörj-mål. De lindringar, som K. M:t föreslagit och riks dagen för sin del godkänt. äro: 1:0) angående skriftliga hemarbeten, att antalet af hemskrifningar minskas, i sammanhang hvarmed skrifprofven i afgångsexamen göras färre; j att månadsoch veckostilarne utföras en eller ett par gånger i terminen å lärorummet. med befrielse. från skolgång den öfriga delen af dagen för den skrifvande klassen; 2:0 engående fordringarne i de skriftliga profven vid afgångsexamen för dem, som läsa klassiska språk, att, med bibehållande af uppsats på moders målet och öfversattniug från svenska till latin, i stället för öfversättning från svenska till franska eller tyska och ett matematiskt arb-te, behandlande 2 geometriska och 2 algebraiska problemer eller teorewer, fordringen inskraänkes till en öfversättning till franska eller af dem. som i läst grekiska, lösning af ett par matematiska uppgifter. 8:0o angående fordringarne för dem, som ej läsa klassiska språk, att, med bibehållande af en uppsats på modersmålet. i stället för öfvetsättningar till två af de främmande språken och ett matematiskt arbete, bebandlande 2 geometriska och 2 algebraiska problemer eller teoremer, samt ett me kaniskt eller fysikaliskt arbete, fordringen inskränkes till ett matematiskt-fysikaliskt arbete och en öfversättning till engelska eller tyska. dock att detta senare anses ej nödvändigt behöfva ingå. Slutligen befinnes äfven af herr departementschefen uti bilagan till den kungl. propositionen föreslaget och af riksdagen lemnadt utan anmärkning att vid de skriftliga slutprofvens afläggande icke allenast ordbok får användas såsom hittills utan äfven grammatik. Utom dessa af herr departementsehefen föreslagna och af riksdagen godkända lindringar har riksdagen för sin del bemställt. att öfversättningsprofvet från svenska till latin, för hvars fullgörande för närvsrande af lärjunge erfordras ett skriftligt hemarbete hvarje vecka, utbyttes mot en öfversättving från latin till svenska, och detta, emedan riksdagen anser: att den stora svigt, som ännu alltjemt lägges på latioskrifningen, strider mot elementarundervisningens sanna fördel, då det ej torde lävgre kuvna förnekas, satt latinets ställning till följd af förändrade sförhållanden är en helt annan än i äldre tider. Med spänd väntan hafva föräldrar och måls män motsett bvad som i tillämpliga delar skulle kunvat till det vid alla rikets elementarläroverk under fredagen den 17:de uti innevararande månad utsatta skrifningsprofvet, som pågått i runda 4 dagar. inskränkas, såsom angående latiuskrifningsprofvet., förändring till öfversättning från latin till svenska, minskning af antalet af of versättningar i de lefvande språken och af de matematiskt-fysikaliska uppgifterna samt rättigheten att utom ordboken äfven få medtaga grammatik. Uti intet af dessa fall har emellertid till den wu senast afslutade skrifningen något påbud ansående lindring skett; oro har åter uppstått, pvisshetens oro; man frågar sig emellan: Har iw departementsch fen icke till K. M:ts stadfästelse i underdåniglhet anmält, eller, om så skett. här kan K M:ts nådiga beslut väntas angående le f. rebådade lindringarne för den studerande ingdomen vid rikets elementarläroverk? Och hvilka it: ärder kunna från hr departementschefen förntas med anletning af riksdagens uttalade meving angående ändring af det latinska ar et i maturitetsexamen? Detta är ett af de pörsmål som jag härmed anhåller att få ställa ill br chefen för ecklesiastikdepartementet. Uti en annan lika vigtig del af elementarlärorerksstadgan har K. M:t gjort framställning till örra riksdagen, men dess kamrar fattat olika jeslut, och denna är om latinoch realliniernas vurser. K. M:ts ep lyder:. Latinlinien 9 årig, Reallinien 8-årig. Första kammaren uttalade sin mening vara att eallinien borde ga dels 9 årig, dels 7-årig, ch framgick af diskussionen derom att de yngingar, som önskade inträde vid uoniversitetet ller teknologiska institutet, borde hafvå genom sått den 9:åriga kursen, hvaremot de. som sökte nträde i öfriga tillämpningsskolor, hvaribland fven krigsskolan, kunde erhålla detta efter gelomgång af den 7 åriga kursen. a ne a a tå ål