Aftonbladet – 17 april 1874, sida 3

jeKe Ul Hastan ka många tusen. l (Forts.) I RIESDAGEN. ) Konstitutionsutskottet har nu afgifvit memorial angkende fullbordad granskning af Ide i statsrådet förda protokoll, och hade anledning att mot någon ledamot af stats Trådet tillämpa 106 2 regeringsformen icke dervid förekommit, bvaremot utskottet funpnit ettaf t. f. kungl. regeringen, som vid tillfället: bestod af h. exe. Adlercreutz såjsom ordförande samt statsråden Berg, Lei ljonhutvud och Wern såzom ledamöter, un Ider den 11 Angusti 1873 fattadt beslut vara af beskaffenhet att böra enligt 107 3 regeringsformen hos riksdagen anmälas; innefattande detta regeringsbeslut följande: att med ahledning af en utaf innehafvarne af. Atvidabergs kopparverk i ämnet gjord ansökning, k. regeringen, enligt korsmers kxollsgiets och öfriga vederbörandes af före draganden, t. f. expeditionachefen, expeditionssekreteraren Fries. biträdda hemställan samt med stöd af k. brefvet den 10 Mosj 1748 anglende de ädlare verkens upphjelpande, äfvensom med hänsigt till den tid. för hvilken tiondefrihet vid jamförliga verk vanligen medgifvits, fann godt bifalla, att för tillverkringen vid Åtvidabergs kopparverk finge för en tid af fem år, räknad från och med är 1873, ktnjutas frihet från utgörande af afrad eller tionde till K. M:t och kronan, dock med skyldighet för vederbörande att under samma tid ej mindre årligen, för innehafvandet af skogstrakten Geddstigen, till statsverket inbetala ett beiopp af 500 rdr, än ock för nyssberörda tillverkning erlägga den bsvillving, som i sådant hänseende kunde vara eller blifva i författningsenlig ordning bestämd. Utskortet anmärker häremot: dels att, sedan K. M:t till 1872 ärs riksdag aflåtit proposition va bergverkstiondens apphörande — äfven innefattande med vissa vilkor den från Åtvidabergs kopparverk atgående tionde, till ett belopp af 42,009 rår 15 öre — men rikrdsgen samma proposition afslagit samt i riksataten uppfört inkomsten af bergverkstionden till samma belopp gom föregående år eller 93,000 rår, sÅ hade genom anmärkta regeringsbeslut en af inkomsttitlarne i den: af riksdagen upp sjorda statsregleringen blifvit med ett be tydligt belopp utan riksdagens medgitvande samt t. o. m. i strid mot decs kort förut uttalade ksigter nedsatt, ett förfarande som syntes så mycket mindre stå väl tillsamnans med den svenska folket allena i grund lagen tillförsäkrade beskattniogsrätt, som af en förminskning eller ett upshäfvande af de utaf riksdagen fastställda ordinarie inkomster en på annet håll ökad beskattning uppenbarligen blefve en följd; dels att förändringen af Btadgandena i fråga om upplätelsen till kopparverket af en del utaf skogstrakten Gaddstigen — hvarrid arrendesumman blifvit satt till minirbelopp än beloppet at derifrån dittills tillgodopjutna-sfkrastning samt upplåtelsen blif vit gjord oberoende af-hurnvida koppartillverkning vid verket komme att ega rum siler ej, oaktadt samma allmänning ureprunugligen till Åtvidabergs kopparverk anslagits ander vilkor att kopparverket i behörig drift underhålles — icke tillkommit i den ordning lag och författalng bestämde, utan bort till den numera hvarje är sammanträ dande riksdagens pröfning hänskjutas; dels ock slutligen att-enär kammarkollegium vore det embetsverk, under hvilket ärenden rörande grundskattersa och statens fasta egendom hutvadsakligen sorterade. häraf syntes bort följa att ifrågavarande ansökningsärende icka, såsom nu deremot skett, till pröning företagits förr, än kam arkollegiurm lemnats tillfälle att dsriyttra sig, Anmälande utskottet i sammanhanhang härmed, att anledninger, hvarför utskottet i förevarande fall tillämpat 107 Rag.formen och ieke den 106:te, varit det prejudikat, som erhållits genom riksrättens i en till någon del likartad fråga den 2 Juli 1842 meddelade dom, hvarigenom — efier det K, M:ta regering genom beslut dem 15 Febr, 1839 funnit skäligt bevilja egarne till Riddarhytte kopparverk visas lindring i afcaden, för hvilket beslut konsticutionsatskottet vid 1840 års riksdag IAtit ställa regeringens ledamöter under tilltal inför riksrätt — förklarades att, enär ansvarig hetslagen icke upstoge ett dylikt fall bland dem, för hvilka ansvar vore i samma lag bestämdt, Btalet icke till vidare pröfning blefve upptaget. Mot utskottets förbemälda beslut hafva dels hrr Wallenberg och Sahlin sig reser veret; dels äfven en gemensam rezervation afgifvits af her von Ehrenheim, Munck af Rosenschöld, Bergstedt, Odelberg, Mannerskantz, Rydin och frib. C.-E: De Geer, deri avförer, att det kungl. brefvet den 40 Maj 1748, bvarpå det anmärkta regeringsbeslntet vore grundadt, icke kunde anses upphäfd: af vågon bestämmelse i gällande grundlagar; att svenska folkets rätt att allena sig be skatta så mycket mindre kunde anses härigenom förnärmad, som ordet beskatta enigt allmäat språkbruk måste betyda att pålägga skatt, ej att, såsom här vore fallst, borttaga eller lindra skatt; att vidare flerfaldiga gånger tillförene bestämmelserna i nämnda k. bref blifvit utan anmärkning tillämpade; att rikets ständer till och med uttryckligen erkäntkonungens rätt att nedsätta af miseralverks-produkter utgåen de tionde; samt att bestämmelserna angående allmänningen Gaddstigen vore gifven i kronans intresse. Hrr Björnstjerna, von Möller och Reuterskiöld hafva anmält att de icke deltagit i detta ärendes slutliga bebaadling inom utskottet. Uti öfriga vid memorialet fogade reservationer är anmärkt, at hr Hallesborg, med hvilken hrr P1 Nilsson i Espö och Sv. Nilsson Big förenat, att den så kallade ståthällarefrågan bort afgöras i enlighet med 3 5 Riksakten och ieke, såsom uu skett, i uteslutande norski statsråd; af hr Rydin, med hvilken hr P. Nilsson i Espö instämt, att vid det på chefers förl acklesiastikdepartementet föredragning beslutade, den 9 Augusti sistl. är daterade cirkulär till samtiga eforalstyrelser m, fl. angående förändrad undervisningsplan för de tre lägsta klasserna af rikets elementar läroverk, intet af de i 238 regeringsformen föreskrifna vilkor för att en expedition skall anses lagligen utfärdad syntes hafva blifvit lakttaget; samt