Aftonbladet – 16 april 1874, sida 2

Stenkolsformationerna i de skandinaviska länderna. I sin sista föreläsning i detta ämne i Kjöbenhavn i slutet af Mars gjorde prof. Johnstrup några afslutande anmärkningar om de skånska stenkolen. Dessas bränslevärde har förut varit bestämdt i medeltal sålunda, att 3 tunnor skönska stenkol beräkpag lika med 2 tunnor engelska, och detta kan väl sägas gälla äfven för stenkolen AZ. 2, af hvilka i alla händelser det fins mer än af AZ 1; men man bör nåturligtvis icke underlåta awt tillägga, att de sistnämnda stenkolen enligt försök, som för ett par år sedan anställdes på en kanonbåt, tyckas kunna beräknas till något högre bränslevärde, nemligen så, att 6!2 tunnor skånska stenkol AZ 1 äro lika med 5 tunnor engelska. Praktisk erfarenhet bevisar äfven de skänska stenkolens goda värmeförmåga, bland annat vid fabriken på Höganäs m. fl, fabriker eamt på Helsingborgs och Landskrona jernvägar. Deremot är det fortfarande tvifvelaktigt, huruvida de tåla vid luftens inverkan, då de ligga längre tid eller lastas i och lossas ur fartyg. Uppgifterna i detta afseende — beroende på stenkolsmassans benägenhet att släppa från sig fuktighet och derföre skörna, spricka och smulas sönder — äro få, ehurn så väl Erdmann som flere andre göra antydningar i detta afseende. Denna egenskap skulle eventnelt icke ha stort att betyda rörande ögonblicklig förbrukning på stället, men mäste spela en väsentlig roll, så snart det blir fråga om utförsel, t. ex. till Danmark. Deremot kan det framhållas, att de skänska stenkolen äro goda hvad svafvelhaltighet beträffar; de angripa derför icke jernrösten och dylikt. Det har flere gänger anmärkts, att man icke har funnit nägot väsentligt nytt vid de senaste årens ifriga letande efter stenkol I Skåne, men något har dock stenkolsterrängen blifvit utvidgad, bland annat med stt fynd i närheten af Es!öf, hvilket troligen knappt skall få stor betydelse i praktiskt afseende, då stenkolen der i det hela täget icke äro så goda som de bättre stenkolen vid Höganäs och Billesholm, likasom lagrets utsträckning är mindre. Tvifvel anderkastadt är det, om stenkolsterrängen sträcker sig längre mot nordost, än man förut antagit, nemligen i riktning mot Engelbolm och den balländska gränsen. Det berättas, att man i synnerhet i trakten af Engelholm-har träffat på stenkolsformationens sandsten med stenkolslager; det är likväl veterligt, att man på ett och annat ställe, så väl på nämnda trakt som annorstädes i Skåne, visserligen har påträffat stenkol genom borrning, men väl fill märkandes utan att dock träffa något egontigt stenkolelager; ty borren har blett komnit i beröring med några enstaka stenkolsstycken, hvilka ligga i den vanliga rull stensformationen vid sidan af granit, kalkstensoch andrå ämnen från jordperioler, kvilket alltsammans under istiden blef lyttadt från sin ursprungliga plats och agradt om hvartannat på andra ställen. Sådana rullstens-stenkolsklumpar finnas icke lott på den svenska, utan äfven på den lanska sidan om Sundet (vid Helsingör, Frederiksborg o. s. v.); det är likväl gifvet och lätt begripligt, att tillvaron af dylika ;nstaka stenkolsklumpar, till och med om le äro jemförelsevis stora och talrika, insalunda kan ha samma betydelse som tillraron af ett verkligt stenkolslager. Hellre in att anstränga sig för att möjligen göra tenkolsfynd på vya ställen bör man åtnöja ig med den stora och vackra, förtjenstfulla Ippgiften: att utforska och göra sig till ;odo stenkolen på den bekanta terrängen, ler mycket ännu återstår att göra.