Aftonbladet – 14 april 1874, sida 2

ATV 8 6 ART RET TE STOCKHOLM den 14 April. Frågan om ett seminarium för bildande af elementarlärare. I. Ett tillräckligt antal facklärare, riktig gruppering af de olika ämnena, rättvis för delning af göromålen mellan de särskilda tjenstemännen utgöra, såsom enhvar lätt inser, hufvudvilkor för den blifvande anstaltens välfärd och utveckling. Vi instämma till alla delar i komiterades ksigt, att det skulle blifva mycket svärte att finna någon person, hvilken eger tillräckliga vetenskapliga fackstudier och pedagogiska insigter för att öfvertaga profkandidaters led aing i flere ämnen, och vi tro icke, att denna mening skall röna allvarsamt mot stånd från något håll. Komiterade anse för sin del, att seminariets kollegium bör utgöras af en lärare i pedagogik, hvilkens hufvuduppgift naturligtvis blefve att leda och öfvervaka kandidaternas vetenskapligt pedagogiska stu dier, samt 7 eöfverlärarec: en i kristendom, en i modersmålet och filosofi, en i klassiska språk, en i främmande lef: vande språk, en i historia och geografi, en i matematik och fysik samt en i natural historia och kemi, hvilka sistnämnde skulle ehafva att meddela de särskilda läroämnenas metodik samt att anordna, leda och öfvervaka kandidaternas auskultation och öfningsundervisning. Nyssnämnda fördelning sammanstämmer -ock ganska nära med den ämnesgruppering, som komiterade ansett böra bestämmas för profkandidater å sko lans högre stadier, s. k. lektorsaspiranter:. Då öfverlärarne, heter dev vidare, om de skola vara sin upppgift vuxna, förutom grundliga och i detalj gående vetenskapliga studier i sina ämnen måste ega noggrann kännedom af dessa ämnens metodik samt färdighet i deras behandling vid undervisningen, så har vid fördelningen af skolans läroämnen mellan öfverlärarne hänsyn i första rummet tagits till de särskilda ämnenas inre samhörighete. Visserligen kunde dets, mena komiterade, sättas i fråga, om icke äfven andra förhållanden härvid borde tagas 1 betraktande, såsom antalet af skolans undervisningstimmar i de särskilda ämnena samt det antal kandidater, som antagligen komme att genomgå sin seminariekurs i hvarje ämne, och om icke till följd deraf de minst betungade bland öfverlärarne tillika borde tjenstgöra såsom biträdande öfverlärare i sådana ämnen, som antagligen blifva de mest ansträngandese, Ehuru en förmån derigenom skulle vinnas, nämligen beredande af ett väl behöfligte biträde Bt öfverlärarne i sistnämnda ämnen, skulle dock, enligt komiterades tanke, en sådan anordning medföra tvänne betydande olägenheter, som göra det rådligare att på annat sätt förskaffa de ifrågavarande öfverlärarne det biträde de möjligen behöfvae. Hon skulle nämligen dels i hög grade öka svårigheten att finna fullt lämpliga personer, dels emotverka den med rätta fordrade enheten i de särskilda läroämnenas behandling såväl i seminariet som i skolan, Vi hafva utförligt redogjort för komiterades förslag i denna del, emedan vi hafva för afsigt att vid detsamma göra åtskilliga invändningar. I förbigående och till en början vilja vi nämna, det komiterades här uttalade farhågor, att enheten skulle så betydligt motverkas, i fall undervisningen i samma ämne komme att ledas af tvänne lärare, synas oss något öfverdrifna, ja t. o. m.i viss mån vederläggas af deras egna yttranden på andra ställen i betänkandet. Å sid. 47 t.ex. nämnes bland öfverlärarnes skyldigheter i första rummet den att, hvar och en med afseende på sina ämnen, uppgöra förslag till detaljerad läsplan för hela skolan och ärligen underställa densamma seminariikollegiets pröfning och godkännande. Vikunna ej rätt förstå, hvarför icke de minst betun. gade bland kollegiets egna ledamöter — lärarne i kristendom samt historia och geox grafi? — skulle kunna med fördel biträda de mest betungade, hvilka väl torde blifva språkämnenas mälsmän. Den egentliga ledningen at ett ämne i dess helhet kunde ja i alla fall vara anförtrodd åt en, Men vi fästa, såsom redan är nämndt, icke stor vigt vid denna anmärkning och förbigå derför hvad vi ytterligare kunde hafva attandraga om denna speciella fråga. Qjemförligt mpra maktpåliggande är det att noga pröfva dels de särskilda ämnenas inre samhörighet, dels deras nu varande ställning 1 metodiskt afseende såsom skol ämnen; ty af detta senare beror i väsentlig mån den jemförelsevis större eller mindre tid och omsorg, som från seminariets sida mågte egnas det ena eller andra af dem, I den skrifvelse, hvari 1873 års riksdag yttrar sig med anledving af K. M:ts proposition om förändrad anordning i vissa delar af rikets elementarläroverk, heter det bland annat, att riksdagen finner frågan om nödiga åtgärders vidtagande för lärarebildvingens befrämjande kräfva skyndsamt afgörande särskildt med afseende på de förestående förändringarna läroverkens orga nisatign2, och det synes oss tämligen klart, att riksdagen dermed velat särskildt påpeka vigten af att lärarne i de jomförelsevis nya ämnen, som få större betydelse än förut i skolan, måtte kunna nöjaktigt full öra sina åligganden. Hvårje lärerg yet, och klart blir lätt nog för hvar göh en, söm tänker derpå, att de ämnen, hvilka i nyare tid vunnlt inBteg i skolan, icke kunna hafva en så väl genomtänkt metodik som de gamla, ehuru äfven rörande åtskilliga af dessa, t. ex. latin, historia m. fl, ändu i denna Aten råder stor meningsskiljaktighet. Vidare är att märka, det universitetsstudierna i allmänhet sluta sig bättre till elementarläroverkens kurser i de gamla ämnena än j de nya, Äfven hvad